Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
💡 DĂ€rför behövs faktabaserad optimism

💡 DĂ€rför behövs faktabaserad optimism

”Man kan inte anvĂ€nda sig av media om man ska förstĂ„ vĂ€rlden", sa Hans Rosling. Vi hoppas kunna utmana det pĂ„stĂ„endet genom att ge dig en mer balanserad, faktabaserad och optimistisk syn pĂ„ omvĂ€rlden och framtiden.

Magnus Aschan
Magnus Aschan

Dela artikeln

Vi lever i en tid av kriser. Migrationskris, politisk kris, sjukvĂ„rdskris, skolkris, kris inom hela rĂ€ttsvĂ€sendet och givetvis
 klimatkris. Allt detta sker mitt under den största pandemin pĂ„ över 50 Ă„r med miljoner döda.

Om du gÄr in pÄ nÄgon av landets största nyhetssajter och snabbt sammanfattar rubrikerna pÄ förstasidan finns ingen annan slutsats att dra Àn att hela vÀrlden Àr i upplösningstillstÄnd. Det brinner i varenda buske.

GÄr du in pÄ sociala medier, i synnerhet Twitter eller Facebook, fÄr du antagligen den hÀr slutsatsen bekrÀftad. Det Àr problem överallt. Hela vÄr tillvaro Àr pÄ vÀg att gÄ sönder.

En undersökning frĂ„n YouGov bekrĂ€ftar att de flesta svenskar har den hĂ€r vĂ€rldsbilden. Bara 10 procent tror att vĂ€rlden blir bĂ€ttre – och det var innan pandemin.

YouGovs undersökning frÄn 2015 visade att enbart 10 procent av svenskarna trodde att vÀrlden blir bÀttre. LÀs mer i Our World in Datas artikel: Most of us are wrong about how the world has changed (especially those who are pessimistic about the future)

Din vĂ€rldsbild Ă€r baserad pĂ„ media – inte fakta

Talar inte alla fakta för att vi Àr pÄ vÀg ner i avgrunden?

Nej, det talar för att de flesta av oss har en snedvriden vÀrldsbild som inte Àr baserad pÄ fakta. Det hÀr visade Hans Rosling mÄnga gÄnger i sina förelÀsningar. Han visade med statistik frÄn FN och VÀrldsbanken att saker som vi tog för givet, oftast pessimistiska antaganden, var helt fel.

PÄ nÄgra decennier har i princip varje fakta om mÀnniskans existens förbÀttrats i nÀstan alla nationer. Den extrema fattigdomen har minskat kraftigt, luftföroreningarna likasÄ, livslÀngden har ökat, det Àr fÀrre krig, antalet barn som gÄr i skolan har ökat, fler kan lÀsa och skriva Àn nÄgonsin och bÄde barna- och mödradödligheten har minskat dramatiskt. I princip allt vi kan mÀta objektivt blir stadigt bÀttre.

Hans Rosling gav oss en ny bild av vÀrlden. SjÀlv kallade han sig "possibilist".

Det hÀr betyder inte att alla problem Àr lösta, sjÀlvklart inte. Det finns fruktansvÀrda problem i vÀrlden och fler kommer. Men överlag, inom vÄr livstid sÄ har det mesta blivit bÀttre för de flesta och detta inkluderar utvecklingslÀnder, de lÀnder som Roslings Gapminder benÀmner nivÄ ett och tvÄ.

Men Àr det hÀr inte bara statistik? Siffror som kan brukas för att pÄstÄ en det ena Àn det andra? Nej, precis som Hans Rosling hÀvdade i en tv-intervju i danska DR Àr det hÀr verkligheten. Det finns en mÀnniska bakom varje siffra.

”If it bleeds, It leads”

Men medierna Ă€r vĂ€l vĂ„rt fönster mot vĂ€rlden, de rapporterar om verkligheten? I samma program sĂ€ger Rosling ”Man kan inte anvĂ€nda sig av media om man ska förstĂ„ vĂ€rlden.”

En förklaring till det Ă€r det uppskruvade nyhetstempot. Den lĂ„ngsamma positiva utveckling vi ser i vĂ€rlden ges dĂ€rför i princip inget utrymme i de traditionella mediakanalerna. HĂ€r hĂ€rskar kriserna och truismen ”If it bleeds, It leads”.

Det Àr alltsÄ det mest uppseendevÀckande, blodiga och alarmistiska som syns i rubrikerna och lockar till de klick som Àr grunden för deras annonsbaserade affÀrsmodell.

Det Àr knappt ingen som skriver om att vÀrldens brÀnder minskar, att polio Àr utrotat i Afrika eller att fÀrre Àn nÄgonsin dör i naturkatastrofer.

Samtidigt som fakta visar att sÄ mycket blir bÀttre i vÀrlden har medias rapportering blivit allt mer negativ. Det hÀr visar en analys av nyheter i 130 lÀnder mellan 1979 och 2010.

En analys av nyheter i 130 lÀnder visar att medias rapportering blivit allt mer negativ.

SÄ Rosling hade rÀtt. Genom att följa media förstÄr du inte vÀrlden, du ser det vÀrsta i vÀrlden. Det leder ocksÄ till det eskalerade tonlÀge dÀr allt beskrivs som kriser.

Alla frĂ„gor drivs av rĂ€dsla och alarmism, frĂ„n klimat till migration och sjukvĂ„rd. Om du ska nĂ„ igenom kris-bruset mĂ„ste du trumfa de andra kriserna med en Ă€nnu större. Logiskt följer dĂ„ ocksĂ„ att inga lösningar duger, de undergrĂ€ver ju sjĂ€lva krisen. Om nĂ„got kan visas bli bĂ€ttre, att lösningar Ă€r pĂ„ plats och fungerar Ă€r det ju inte lĂ€ngre kris – och utan kris ingen rubrik pĂ„ löpsedeln.

Ser vi till fakta Ă€r slutsatsen alltsĂ„ lika kort och koncis som Roslings till den danska programledaren: ”Jag har rĂ€tt och du har fel.”

Du fÄr ingen faktabaserad vÀrldsbild i traditionella eller sociala medier. Du fÄr en förvrÀngd bild av en vÀrld i stÀndig kris.

"Jag har rÀtt och du har fel"

DÀrför behövs faktabaserad optimism

VÄr faktabaserade optimism bygger pÄ lika delar av Roslings fakta, att vi ser en positiv utveckling i vÀrlden, och att vi har större möjligheter Àn nÄgonsin att lösa vÄra största problem tack vare vetenskap och öppna samhÀllen.

Det vi menar med optimism handlar alltsÄ om att ha en positiv mÀnniskosyn och en övertygelse om att vi kan och ska lösa de problem vi stÀlls inför. DÄ kan vi inte stanna vid problembeskrivningen, vi mÄste fokusera pÄ möjligheter och lösningar.

KlimatförÀndringar, okontrollerad artificiell intelligens, kÀrnvapenkrig, biologiska stridsmedel och givetvis pandemier Àr bara nÄgra av vÄr tids existentiella risker.

Inget av dessa problem kommer att lösas av sig sjÀlvt. Inte heller det problem som vi menar Àr minst lika stort som de övriga vi nÀmnt: de konstanta kriserna i media.

De stÀndiga larmen, ett ensidigt rapporterande om problem och negativ utveckling i vÀrlden gör mÀnniskor rÀdda och polariserar samhÀllen. Det hÀr mÄste Àndras.

DÀrför startar vi Warp News som baseras pÄ faktabaserad optimism.

En undersökning frÄn Ipsos visar att ju mer faktakunskap de tillfrÄgade hade om vÀrlden, desto mer optimistiska var de inför framtiden.

De tillfrĂ„gade fick frĂ„gan "De kommande 15 Ă„ren, tror du att mĂ€nniskor över vĂ€rlden kommer att ha det bĂ€ttre eller sĂ€mre?" – mest optimistiska var de som hade bĂ€st koll pĂ„ fakta om vĂ€rlden.

Balansera din bild av omvĂ€rlden – lĂ€s Warp News

Vi har sedan lÀnge lÀmnat ett medielandskap dÀr det bara fanns en eller möjligen tvÄ kanaler. Idag fÄr de allra flesta svenskar sina nyheter frÄn mÄnga olika kÀllor och till stor del via sociala medier. Vi rekommenderar alltsÄ ingen att bara lÀsa Warp News, utan att konsumera en mix av nyheter och media för att fÄ mÄnga olika perspektiv.

Nyhetsmedia har en avgörande roll i demokratiska samhÀllen och givetvis ska de rapportera om krig, katastrofer, brott och annat. Men journalistiken och nyhetsmedia mÄste utvecklas. Det Àr inte rimligt att fÄ en skev verklighetsuppfattning via media.

”Man kan inte anvĂ€nda sig av media om man ska förstĂ„ vĂ€rlden", sa Hans Rosling.

Vi hoppas kunna utmana det pÄstÄendet genom att ge dig en mer balanserad, faktabaserad och optimistisk syn pÄ omvÀrlden och framtiden.


❓ HĂ„ller du med om den hĂ€r beskrivningen och vill stötta vĂ„rt arbete? LĂ€s mer om och bli en Premium Supporter hĂ€r.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.