Valhajar är de största fiskarna i havet, men ändå är de de minst förstådda varelserna av sitt slag. Marinbiologer har knappt någon information om migrationsmönster för valhajar, deras globala “hotspots”, var de fortplantar sig eller om de följer födokälla som är årstidsberoende. Djuret kommer närmare och närmare utrotning och bristen på information om arten hindrar forskare från att kunna utveckla bevarandestrategier för att rädda dem.

Good News Network skriver "Nu använder ett nytt medborgarvetenskapligt projekt algoritmen ”Hubbles Groth", som vanligtvis används för att identifiera enskilda stjärnor i universum, för att kartlägga de fotograferade valhajarnas fläckiga mönster som är unikt för varje individ och därför fungerar lika effektivt som ett fingeravtryck.”

Brad Norman, marinbiolog vid västra Australiens Murdoch University, använder algoritmen som ”hjärnan” i en ny fotografisk databas över valhajarna. Databasen kallas Wildbook for Whale Sharks. Det är den största som någonsin gjorts och biblioteket består av individuellt identifierade valhajar. Vem som helst kan komma åt och bidra till det.

Bakom valhajens fenor finns ett område som har ett unikt utseende för varje enskild individ. Tack vare det kan teamet bakom databasen spåra hur de enskilda valhajarna rör sig, förökar sig och var de gillar att hålla till.

Dr Norman sa i ett uttalande:

– I början var det bara jag ensam som fotograferade valhajar i Ningaloo, men vi behövde mer än en ensam forskare för att samla in tillräckligt med data under en längre tid. Och eftersom turister ständigt simmade med valhajar, varför inte anlita deras stöd?

Han fortsatte:

– Jag hade turen att få samarbeta med två lysande forskare, mjukvaruguru Jason Holmberg och NASAs astrofysiker Zaven Arzoumanian, för att utveckla en användarvänlig databas där vem som helst, var som helst, kan ladda upp sina egna bilder av valhajar.

Jason Holmberg, hjärnan bakom idén att använda Hubbles Groth-algoritm för att rädda hajarna, berättade för NASA:

– Vi pratar om ett djur som är så sällsynt att det genom tiderna bara skett ett par hundra dokumenterade observationer.

Biblioteket innehåller nu mer än 76 000 observationer av 12 357 hajar. Tyvärr är dessa otroliga varelser placerade mellan hotade och kritiskt hotade på  IUCN Red List. Den nya databasen kommer att ge välbehövlig hjälp för att se till att livsmiljöer för födosök, fortplantning och migration kan lokaliseras och sedan förhoppningsvis bevaras.

Det är otroligt att ett sådant legendarisk verktyg som Hubble teleskopet kan användas för att bevara valhajen. Samarbeten som dessa är vad som gör att framtiden kan komma snabbare. Och hur häftigt och passande är det inte att teleskopet letar efter ett djur som på det madagaskiska språket heter marokintana vilket betyder "många stjärnor"?