Sammanfattning

📉 Vad folk tror

Engagemanget för kärnkraft har ökat i samband med engagemanget för klimatförändringarna. Både svenska och amerikanska undersökningar visar att stödet för kärnkraft nu är rekordstort.

Den senaste svenska undersökningen visar att 46 procent forsatt vill ha kärnkraft och, om det behövs, bygga nya reaktorer. Vi ser samma trend i USA. 76 procent stöder kärnkraften vilket är det högsta stödet sedan undersökningen gjordes för första gången 1983.

📈 Här är fakta

Fjärde generationens kärnkraft handlar inte bara om nya reaktorer. Det är ett sammanhängande system där avfallet som de tidigare generationerna skapat återvinns och används som bränsle. På så sätt stängs bränslecykeln. Den nya generationen "städar upp" efter den gamla och är därmed den renaste och mest effektiva formen av kärnkraft.

💡 Optimist's Edge

I dagens reaktorer är det inte mer än ungefär fem procent av det uran som stoppas in i reaktorn som går åt under driften. Resten blir avfall. I fjärde generationens kärnkraft kan upp till 99 procent av energivärdet i naturligt uran utvinnas. Det som idag ses som ett problem, kärnavfall, blir alltså med fjärde generationens kärnkraft en resurs som räcker i tusentals år framåt.

Det här ligger inte 20-30 år bort som det ibland pratas om. Brest-300 byggs just nu och blir den första hela Gen IV-anläggningen i världen när den börjar leverera el 2026.

👇 Så får du the Optimist's Edge

Ett konkret sätt att stötta utvecklingen är att byta elbolag till något som enbart säljer kärnkraftsel. Flera av dem har valt att dedikera en del av intäkterna från försäljningen av el till forskningsbidrag eller stöd till utveckling av specifika projekt.

Ett annat sätt är opinionsbildning. Det är något alla kan bidra med. Sist men inte minst. Fördjupa dig! Våra experter ger dig tips om elbolag och vidare läsning i den fullständiga artikeln.

📉 Vad folk tror

Engagemanget för kärnkraft har ökat i samband med engagemanget för klimatförändringarna.

Den senaste svenska undersökningen, genomförd av Novus i maj 2021, visar att 46 procent forsatt vill ha kärnkraft och, om det behövs, bygga nya reaktorer. Det här är det högsta stödet för kärnkraft sedan undersökningen gjordes första gången 2006.

En intressant trend är att den del av den yngre åldersgruppen, 18-29 år, som vill fasa ut kärnkraften med politiska beslut minskat från 30 till 10 procent på fyra år.

Vi ser samma trend i USA. 76 procent stöder kärnkraften i Biscontis senaste undersökning. Det är det högsta stödet sedan undersökningen gjordes för första gången 1983.

Så vad gäller för fjärde generationens kärnkraft? Vi ställde frågan: "Vad tänker du om fjärde generationens kärnkraft?", i Warp News svenska Facebookgrupp och fick 644 svar.

75 procent svarade att det är "Helt avgörande – full fart så vi får det på plats" medan 14 procent svarade "Ointressant – vi ska inte satsa på kärnkraft". 11 procent svarade att det "Kan bli något – men ligger för långt fram i tiden".

Sammantaget ser det alltså ut som att stödet för kärnkraft är starkt.

📈 Här är fakta

Den mesta kärnkraften produceras med två olika typer av reaktorer som utvecklades på 1950-talet och sedan dess har förbättrats. Den första generationen av dessa reaktorer har alla gått i pension. De flesta reaktorer som drivs idag är från den andra generationen.

Tredje generationen, Gen III, är en vidareutveckling av den andra. Bland annat innebär det förbättrad bränsleteknik och värmeeffektivitet, betydligt bättre säkerhetssystem och standardiserade konstruktioner för minskade underhålls- och kapitalkostnader. Den första reaktorn av den här typen, Kashiwazaki 6, togs i bruk i Japan 1996.

Det finns även vidareutvecklingar av tredje generationen, Gen III+, med ytterliggare förbättringar vad gäller säkerhet för att kunna förhindra den typ av olycka som skedde i Fukushima 2011. Det finns ett antal av den här typen av reaktorer i drift i världen idag.

Dagens kärnkraftverk gör i första hand energi av uran-235. Resterande del består av uran-238 som till stor del sönderfaller till plutonium.

Ungefär 10 procent av världens el produceras från kärnkraft och det finns 445 kärnkraftverk i världen.

Gen IV – fjärde generationens kärnkraft

Nu står vi inför nästa generations kärnkraft, den fjärde, och denna generation skiljer sig väsentligt från de tidigare.

Fjärde generationens kärnkraft handlar inte bara om nya reaktorer. Det är ett sammanhängande system där avfallet som de tidigare generationerna skapat återvinns och används som bränsle. På så sätt stängs bränslecykeln.

– Konsten att stänga bränslecykeln är nyckeln till framgång. Därför är det väldigt kul att följa Brest-300-projektet som haft byggstart i år och som blir den första hela Gen IV-anläggningen i världen när den börjar leverera el 2026, säger John Ahlberg, medgrundare av Kärnfull Energi.

Krama mer ur uranet

I dagens kärnkraftverk är det bara en ytterst liten del av kärnbränslet som används. Det används i fem år innan det tas ut och nytt måste tillföras. Men det använda bränslet innehåller fortfarande massor av klyvbart material. Det är inte mer än ungefär fem procent av det uran som stoppas in i reaktorn som går åt under driften. Resten blir avfall.

– Redan nuvarande generation kärnkraft är ju ett remarkabelt bra, jag skulle säga överlägset, sätt att skapa stora mängder planerbar fossilfri energi yteffektivt. Tack vare uranets enorma energidensitet är det också resurssnålt. Men visst är det lite slöseri att bara, som idag, utnyttja ett fåtal procent av energin som finns i varje bit uran, säger John Ahlberg.

Lite mer går det att klämma ut. Ahlberg berättar att det exempelvis i Frankrike redan återvinns använt bränsle till viss del. Men även där lämnas uppemot 90 procent av energin kvar i bränslestavarna när det är dags för slutförvar.

I fjärde generationens kärnkraft är alltså tanken att plutonium och andra delar av avfallet ska kunna återvinnas för att göra nytt kärnbränsle. Då kan upp till 99 procent av energivärdet i naturligt uran utvinnas. Samtidigt skulle halveringstiden på det slutliga avfallet, som måste slutförvaras, minskas från 100 000 till 1 000 år.

Svensk forskning

Generellt sker forskningen och utvecklingen av fjärde generationens kärnkraft i Sverige på tre universitet: KTH, Chalmers och Uppsala.

– De tre universiteten skiljer sig lite åt i vad de fokuserar sin forskning på. KTH är koordinerande för SUNRISE-projektet. Där har vi som mål att designa och i slutändan bygga en blykyld forskningsreaktor i Oskarshamn under tidigt 2030-tal, säger Fredrik Dehlin, som forskar på blykylda reaktorer vid KTH i Stockholm.

Han menar att en en kommersialisering av blykylda reaktorer skulle kunna ta plats i ett slutet Generation IV system. Det som kan innebära hinder är om exempelvis upparbetningskostnader blir för höga för att konkurrera på en fri elmarknad.

– Chalmers avdelning för kärnkemi är ledande i forskningen inom bland annat upparbetning av använt kärnbränsle för att sluta bränslecykeln och på Uppsala finns ledande forskning inom bland annat bränslediagnostik och kärnämneskontroll, säger Fredrik Dehlin.

💡 Optimist's Edge

Med satsningar på generation fyra så kan vi omvandla det som nu ses som ett problem, kärnavfall, till en avsevärd nationell resurs som räcker i tusentals år framåt. Det är ekonomiskt och innebär energioberoende.

– De flesta är väl medvetna om utmaningarna med kärnavfallet. Men om man via sin elkonsumtion i framtiden skulle kunna hjälpa till med att använda upp det uran vi redan har brutit, och som försett oss alla med ren billig el utan luftföroreningar i alla dessa år, så tror jag det skulle tas väldigt väl emot av slutkonsumenter, säger John Ahlberg.

Det kommer att byggas hundratals nya reaktorer runt om i världen de kommande 10-15 åren, och de blir till största del inte avfallsåtervinnande, menar John Ahlberg.

– Det bör finnas en stor ekonomi i att agera inom generation fyra. Det kan till och med bli så att vi hamnar i ett läge där det blir billigare att återvinna än att utvinna nytt uran om tillräckliga tekniksprång tas.

"Helt barocka tidsuppfattningar"

Men hur relevant här det här egentligen? Ligger inte generation fyra långt in i framtiden?

– Det är väldigt ofta jag hör helt barocka tidsuppfattningar om fjärde generationens kärnkraft. Det pratas som att det vore 20-30 år bort. Men Brest-300 byggs alltså just nu och enligt plan ska den kopplas på nätet redan om fem år.

Andra exempel är ryska BN-800 som har levererat kommersiell el sedan 2016 och Kinas reaktor HTR-PM som uppnådde sin första självkatalyserade kedjereaktion under hösten 2021.

– Att prata om att fjärde generationens kärnkraft som någon slags framtida utopi är helt enkelt inte sant. Snarare behövs, och förtjänas, samma slags teknikoptimism kring den som finns kring annan grön energi, batterier och vätgas, menar John Ahlberg.

Framtiden ser strålande ut

Så hur ser framtiden ut för kärnkraften?

– Generellt kommer vi dra nytta av frukterna från den kraftfulla renässans som precis håller på att starta nu, med en stor mängd Gen-3+ reaktorer i full drift i såväl stora som små format och som aktivt och kraftfullt bidrar till att uppnå klimatmål och ställa om energisektor efter energisektor till elektrifiering.

För fjärde generationen tror John Ahlberg att vi kommer att ha samlat på oss tillräckligt mycket kunskap från de framsteg som görs nu under 20-talet för att skala upp ordentligt och möta 30-talets slut och 40-talets början med en växande mängd avfallsåtervinnande kärnenergisystem runt om i världen.

– Industrin själva tror på att nånstans 20-25 procent av världens el att kommer hämtas från kluvna atomer runt århundradets mitt och jag tror det är högst rimligt, säger John Ahlberg.

👇 Så får du the Optimist's Edge

Vad kan du göra för att stötta utvecklingen?

– Ett konkret sätt är att byta elbolag till något som enbart säljer kärnkraftsel. Det finns ett par stycken och vissa av dem har valt att dedikera en del av intäkterna från försäljningen av el till forskningsbidrag eller stöd till utveckling av specifika projekt, säger Fredrik Dehlin.

Exempel är Kärnfull Energi, Svensk Kärnkraft AB, Forward Energy och NewClearEnergy, där den sistnämnda dock inte är ett elbolag utan en medlemsklubb som ger lägre elpris och bidrar till utvecklingen av nästa generations kärnkraft i Sverige. Hos Vattenfall är det möjligt att teckna elavtal med kärnkraft som energikälla.

– Ett annat sätt är opinionsbildning. Det är något alla kan bidra med. Prata med vänner och familj vid middagsbordet och förklara fördelarna och den stora potentialen som finns med detta långsiktigt hållbara fossilfria sätt att producera elenergi på, säger Fredrik Dehlin.

Sist men inte minst. Fördjupa dig! Fredrik Dehlin tipsar om följande läsning:

• Energiforsk om Generation-IV (pdf) – bra grundläggande läsning på svenska
• För mer tekniska detaljer – läs in dig på Generation IV International Forum

Du har nu en fördel eftersom du har fått denna kunskap före de flesta andra – vad ska du göra med din Optimist's Edge?

❓ Vad mer kan du göra?

Dela gärna fler idéer med andra Premium Supporters i vår Facebook-grupp.