Temperaturen på jorden stiger. Miljontals initiativ pågår för att ta itu med problemet, men om det inte räcker har en idé från Christer Fuglesang dykt upp: Tänk om vi vecklar ut ett gigantiskt parasoll i rymden för att blockera solstrålarna och bromsa den globala uppvärmningen?

📉 Vad människor tror

Tror folk att ett rymdparasoll är en genomförbar lösning? Nä! Bara 21 procent tror det och 79 procent tror inte det.

📈 Här är fakta

Konceptet närmar sig sitt tjugoårsjubileum. Faktum är att redan 2006 publicerade Roger Angel från University of Arizona en artikel om möjligheten att kyla jorden med "ett moln av små rymdfarkoster".

Genom åren har konceptet med rymdsolskydd utvecklats och haft många olika tekniska skepnader.

Idag år 2022 med den ständigt växande angelägenheten att ta itu med temperaturökningen, har forskningen kommit fram till vissa viktiga slutsatser. Astronaut och professor Christer Fuglesang och Maria Garcia de Herreros Miciano, från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, har utvärderat och gett tydliga riktlinjer för hur ett sådant projekt skulle kunna se ut.

• Fuglesang och de Herreros Miciano påminner om Bernard Werbers roman "The Butterfly of the Stars" och föreslår att användningen av rörelsemängden från fotoner (ljuspartiklar) som träffar ett tillräckligt stort segel (ett tunt membran) skulle vara den bästa tekniken för att manövrera rymdfarkosten när den är i position. De fortsätter: "Det finns en utmärkt synergi mellan solskydd i rymden och solsegel. Båda måste vara stora och tunna, med en så liten massa per storlek som möjligt för att minska uppskjutningskostnaden från jorden, samt för att öka manövrerbarheten i rymden."

Enligt deras beräkning bör detta solsegel vara minst två miljoner kvadratkilometer för att få önskad effekt. Som jämförelse är detta storleken på Mexiko. Vilket kan kräva antingen tillverkning eller montering av flera delar direkt i rymden.

• De bekräftar Roger Angels första förslag och identifierar Lagrange Point 1 (L1) som en idealisk plats för att placera solskyddet. Lagrangepunkter är jämviktspunkter där gravitations- och centrifugalkrafterna hos två massiva föremål är lika med varandra, vilket skapar en balanszon. Bortsett från rena konceptuella frågor, relaterade till membranets värmebeständighet, ligger en viktig fråga i att föra en sådan massiv segelfarkost till sin position. L1 är "bara" 1,5 miljoner kilometer från jorden.

Fuglesang och de Herreros Miciano hävdar att den bästa strategin skulle vara att placera segelfarkosten vid gränsen för låg jordomloppsbana (cirka 2000 kilometer), placera ut seglet och navigera till L1 i 600 dagar.

• När det gäller kostnader uppskattar de att en sådan segelfarkost skulle kunna utvecklas för cirka 50 dollar per kilo. Att använda SpaceX:s återanvändbara bärraketer är ett av alternativen för att minska kostnaderna för operationen avsevärt.

💡 Optimist's Edge

Den tekniska och ekonomiska genomförbarheten av ett rymdsolskydd är inom räckhåll.

– Den tekniska utvecklingen bör starta så snart som möjligt för att kunna börja skjuta upp solskydd till rymden runt 2040, säger professor Christer Fuglesang, som även är Warp Premium Supporter.

– Som alla klimateffekter kommer effekterna att ta tid att märka. Till viss del kan ingenting komma att observeras eftersom tanken är att stabilisera temperaturen snarare än att sänka den för att hindra ytterligare ökning av den globala medeltemperaturen, säger Christer Fuglesang.

👇 Hur man får Optimist's Edge

Det är avgörande att uppnå det som kallas Technological Readiness Level (TRL). Solsegling är en ny teknik som går framåt, men som aldrig har testats och bevisats tillförlitlig i en sådan skala.

Faktiska och små solsegelprojekt har nått en TRL-poäng på 7, enligt Fuglesang och de Herreros Miciano. Det betyder att systemprototypen visade goda tecken på att fungera i en operativ miljö.

De uppskattar att ett två miljoner km² solparasoll bara får en TRL på 3 till 4.

Om detta projekt ska lanseras 2040 måste arbetet påbörjas nu. Med antingen stora eller små steg måste vi utveckla, experimentera och fullända den och sedan säkerställa dess effektivitet.

❓ Så, hur får du ut det mesta av denna kunskap?

• Först måste vi prata om det. Och sprida kunskap om dess potential och genomförbarhet. Ju mer världen hör och vet om det, desto större potential att få det att hända.
• Detta leder till den andra aspekten - att samla tillräckligt med resurser och vetenskaplig kunskap för att bygga sådana segelfarkoster. The Planetary Sunshade Foundation kommer att ge dig en chans att informera och veta mer och samla in donationer för att stödja projekt.
• Om du är en företagsledare som arbetar inom rymdområdet kan detta vara en intressant investering. Du kan också stödja forskning eller avhandlingsprojekt vid universitet, särskilt för att uppnå TRL. Målet är att förbättra värmebeständigheten, tunnheten och minimimassan samt ljusreflektionskapaciteten.
• Det andra forskningsområdet skulle vara att förbättra uppskjutningskapaciteten. Med SpaceX:s raketer finns en lösning till en relativt låg kostnad, men att skicka ett så massivt solsegel förblir en extraordinär förmåga som inte skulle ha något emot ytterligare hjälp.
• Hör av dig till Christer Fuglesang, om du är intresserad av att lära dig mer och vill hjälpa till.

Du har nu en fördel eftersom du har fått denna kunskap före de flesta andra – Vad kommer du att göra med din Optimist's Edge?

❓ Vill du ha mer? Diskutera med andra i vårt forum!

Dela gärna dina idéer och tankar med andra Premium-supportrar i vår Facebook-grupp. Kanske hittar du din framtida affärspartner eller investerare.