đĄ Optimist's Edge: SĂ„ försöker forskarna överlista Ă„ldrandet för att du ska fĂ„ ett lĂ„ngt och friskt liv
Sedan mÀnsklighetens begynnelse har mÀnniskor fÄtt kÀmpa med dilemmat att leva innebÀr att Äldras och sedermera dö. Men Älderdom Àr inte oundvikligt. Det finns flera sÀtt att bromsa och reversera Äldrande och detta Àr vad du behöver veta för att ha chans till ett 100-Ärigt liv.
Dela artikeln
Sammanfattning
đ Vad mĂ€nniskor tror
50 procent i vÄr undersökning tror att medellivslÀngden pÄ jorden aldrig kommer att nÄ 100 Är. 14 procent tror att medellivslÀngden kommer att nÄ 100, Är 2075 eller senare.
đ Vad fakta sĂ€ger
Faktum Àr att det redan finns mediciner och kosttillskott som har effekt pÄ Äldersprocesser, och faktum Àr att forskare kommer allt nÀrmare behandlingar som ökar livslÀngden och reverserar Äldrandet. Den vanligaste dödsorsaken pÄ jorden Àr hjÀrt-och kÀrlsjukdomar. Risken för dessa kommer att minska i takt med att Äldersbromsande behandlingar kommer ut pÄ marknaden.
đĄ Optimist's Edge
Det verkar som att det finns flera sÀtt att förlÀnga livet och det finns mÄnga studier som visat goda resultat. VÀrldens största techbolag investerar stora pengar i att hitta behandlingar, och det Àr en tidsfrÄga innan det finns en mÄngfald av mediciner och terapier som förlÀnger livet.
đ Hur du fĂ„r Optimist's Edge
Börja med att undersöka nÄgot av de kosttillskott som finns, som har effekt pÄ viktiga processer som leder till Äldrande. Men kolla med din lÀkare först! Att fasta ett antal timmar varje dag har ocksÄ visat sig vara ett effektivt sÀtt att hjÀlpa kroppen reparera skador och rensa bort sjuka celler. Du kan Àven börja bevaka de företag som finns som hÄller pÄ att utveckla behandlingar, sÄ att du kan börja sÄ tidigt som möjligt nÀr de vÀl Àr ute pÄ marknaden.
đ Vad mĂ€nniskor tror
50 procent i vĂ„r undersökning tror att medellivslĂ€ngden pĂ„ jorden aldrig kommer att nĂ„ 100 Ă„r. HĂ€lften av de tillfrĂ„gade tror alltsĂ„ att utvecklingen mot lĂ€ngre livslĂ€ngd kommer att stanna av abrupt â innan 100. 14 procent tror att det Ă€r 2075, eller senare, medellivslĂ€ngden nĂ„r 100 Ă„r.
đ  Vad fakta sĂ€ger
âJag kĂ€nner mig tunn, liksom utstrĂ€ckt, som smör bredd pĂ„ en för stor skiva brödâ, detta sade Bilbo, den dĂ„ nĂ€stan 200 Ă„riga hoben till Gandalf, i Sagan om Ringen.
Att spĂ€das ut som smör pĂ„ för mycket bröd Ă€r en ganska bra beskrivning av vad det innebĂ€r att Ă„ldras. Men vad skulle det betyda att inte Ă„ldras? Jo dĂ„ behĂ„ller kroppen samma stadie hela tiden â det unga och friska Ă„terskapas om och om igen. Men av nĂ„gon anledning funkar det inte sĂ„. Entropin ökar, skador ackumuleras, det stabila stadiet blir mer och mer vingligt. Och sen dör vi.
Som om inte det vore nog upplever vi Àven att tiden gÄr allt fortare med Ären.
De flesta vill nog ha ett lÀngre och hÀlsosammare liv. FörestÀll dig exempelvis att det inte var nÄgot spektakulÀrt med att bli 100 Är. JÀmfört med idag skulle det innebÀra minst ett decennium till av vitalt liv. 50-Ärs-krisen skulle skjutas upp och ungdomen bli mindre Ängestladdad. Snart Àr detta verklighet!
Varför Äldras vi?
Det har lÀnge debatterats ifall Älderdomen Àr programmerad, hÄrdkodad, i vÄra kroppar eller inte. Skiljelinjen i teorierna kring varför vi Äldras ligger i huruvida det finns en evolutionÀr fördel med att livslÀngden har ett maximum eller inte.
Ăn Ă€r det inte faststĂ€llt vad som Ă€r korrekt, men de allra flesta forskarna skriver under pĂ„ teorin om att Ă„ldrandet förmodligen inte Ă€r programmerat i oss. Men det Ă€r sannerligen ett mysterium att livslĂ€ngden bland dĂ€ggdjur varierar frĂ„n 1 Ă„r till över 200 Ă„r och bland fiskar mellan 1 till 1300 Ă„r. Vilken av teorierna som forskarna tror pĂ„ ifrĂ„ga om varför vi Ă„ldras, kan dock ha en betydelse för var i biologin man "letar" efter Ă„ldrandet.
En vanlig teori som utgĂ„r ifrĂ„n âdet icke programmerade Ă„ldrandetâ Ă€r att gener som visar sig fördelaktiga i ung Ă„lder har âvaltsâ genom det naturliga urvalet trots att dessa gener kan orsaka Ă„lderdom senare i livet. Detta pĂ„ grund av att det Ă€r tidigt i livet som vi vanligtvis skaffar barn. Ă
lderdomen Àr alltsÄ ett sorts evolutionÀrt misstag.
Men det finns mĂ„nga andra teorier. En annan teori Ă€r att Ă„lderdomen visst Ă€r inprogrammerad eftersom att död kan gynna hela populationer, Ă€ven om den Ă€r ödesdiger för den enskilde och dess nĂ€ra. Â
Hur Ă„ldras vi?
à lderdom Àr ett resultat av flera olika modifieringar som pÄverkar sÄvÀl de minsta bestÄndsdelarna som hela system och som sammantaget gör att kroppen inte fungerar optimalt. Det handlar inte om en, utan om en rad komplexa processer.
MĂ„nga forskare menar att det handlar om nio primĂ€ra processer. Att stoppa Ă„ldrandet skulle kunna beskrivas som att försöka penetrera inbrottssĂ€kerheten till nĂ„got hemligt valv i valfri actionfilm â att du har klarat av ett hinder innebĂ€r att det Ă„terstĂ„r flera. Och precis som i en actionfilm behöver du inte bara ett verktyg för att komma till valvet utan en rigorös plan.
Det Àr hur som helst dessa Äldersprocesser som i sin tur leder till exempelvis hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, vilken Àr den vanligaste dödsorsaken i vÀrlden.
â De allra flesta sjukdomar drabbar Ă€ldre, och mĂ„nga tror att de Ă€r olika sjukdomar, det Ă€r de inte, de hĂ€rstammar alla frĂ„n Ă„ldrandet. Om man skulle fixa skadorna som Ă„ldersprocessen medför skulle man Ă€ven fixa problemet med att dessa sjukdomar uppstĂ„r, sĂ€ger Viktor Björk som Ă€r molekylĂ€rbiolog och konsult inom âlongevityâ.
Att gÄ igenom alla nio processer skulle krÀva en bok, men hÀr Àr nÄgra av de saker som gör att vi Äldras:
- En anledning Àr skador pÄ och minskning av nukleÀr lamina, vilket Àr en del av cellens kÀrna.
- En annan anledning Àr att mitokondrierna slutar fungera som de ska och detta leder till bland annat inflammationer. Mitokondrier Àr ett sorts "organ" i cellen.
- En annan Àr att gener drar pÄ sig skador samt mutationer, över tid.
- Sjuka och gamla celler hÀnger kvar i kroppen och detta gör att vi Äldras. Dessa kallas senescenta celler.
- Telomererna förkortas vilket gör att cellernas förmÄga att reproducera minskar.
PĂ„ senare Ă„r har forskare Ă€ven upptĂ€ckt en process som man tror Ă€r central för Ă„ldrandet som kallas mTOR. mTOR reglerar allt som har med tillvĂ€xt i kroppen att göra â Ă€ven tillvĂ€xt av nya celler. En av forskarna som upptĂ€ckte mTOR kallar mTor för "huvudentreprenören" i bygget av kroppen. Man vill inte att denna tillvĂ€xt ska gĂ„ för fort för dĂ„ utvecklas cancer, utan att den ska gĂ„ lagom fort och fokusera pĂ„ reparation av skador. Den hĂ€r processen Ă€r starkt kopplad till Ă„ldrande dĂ„ nivĂ„erna av mTOR kan öka med Ă„ldern och förmĂ„gan att reparera celler gĂ„r ner.
SÀtt att förlÀnga livet
Det pÄgÄr febril forskning i metoder att förlÀnga livet och bromsa Äldrandet. Det finns ingen brist pÄ angreppsvinklar pÄ problemet. HÀr Àr nÄgra av de lyckade studier som gjorts:
- Ett sĂ€tt som forskarna tittat pĂ„ Ă€r att döda de sjuka cellerna och fĂ„ dem att försvinna. Det finns flera studier som gjorts som visat goda resultat. TvĂ„ redan existerande mediciner som har anvĂ€nts för att testa detta Ă€r Dasatinib samt Quercetin. Men svĂ„righeten ligger i att skapa en medicin som dödar alla sjuka celler, överallt. DĂ€r Ă€r vi Ă€nnu inte â men forskningen pĂ„ omrĂ„det gĂ„r framĂ„t. Men Ă€ven om alla sjuka celler skulle dödas Ă„ldras fortfarande de andra cellerna, Ă€ven om de inte blir senescenta. Det Ă€r bara en ytterst liten del av cellerna i kroppen som Ă€r senescenta.
- En intressant upptÀckt gjordes sÄ nyligen som i Är dÀr kinesiska forskare, med hjÀlp av gensaxen CRISPR, kartlade tusentals stamceller som bar pÄ mutationen som leder till Äldersjukdomen Werner syndrome. Man fann dÄ framför allt en gen som man tror ligger bakom senescens. NÀr forskarna tog bort den genen i möss med normalt Äldrande ökade deras livslÀngd.
- Som tidigare nÀmnts Àr försÀmrad funktion av den nukleÀra laminan en orsak till Äldrande. En av anledningarna till det Àr att en skadad lamina hindrar gener som inte ska vara "pÄslagna" att slÄs av.  Ett sÀtt att mildra Äldrande skulle kunna vara att reparera laminan genom att via "virus" skicka in ny lamina.
- Skador pĂ„ generna Ă€r en mycket stor anledning till Ă„ldrande och sjukdom. Skadorna eller mutationerna Ă€r dock inte bara av ondo, de Ă€r sjĂ€lva drivkraften bakom evolutionen. Skador betyder att den kemiska sammansĂ€ttningen i genen Ă€ndras. Det har gjorts uppskattningar att skador pĂ„ DNA uppkommer 100 000 gĂ„nger per dag i varje cell â de flesta av dessa skador tas om hand men en del gör det inte.
Att bota Äldrande skulle dÄ kunna inbegripa att boosta DNA:ets egna förmÄga att reparera sig sjÀlv. Och mycket riktigt har det gjorts studier som visar att vissa genförÀndringar som har med DNA-reparation att göra Àr kopplade till att leva bortom 100-strecket.
I en annan studie tog man tre gener kopplade till att leva lÀnge och förde in dem i sjuka möss som led av fyra vanliga dödliga Äldersrelaterade sjukdomar. Resultatet blev att mössen blev friska och i vissa fall helt botade. Av mössen som led av fetma tappade alla i vikt och fick en normal kroppsmassa efter en tid. Metoden hade Àven positiva effekter pÄ hjÀrtsjukdomar. Nu har Àven metoden testats pÄ hundar i det nystartade bolaget Rejuvenate Bio och grundaren George Church sÀger att de ska gÄ vidare till mÀnniskor hÀrnÀst.
- En annan studie tittade pÄ möss och upptÀckte att proteinet SIRT6 som har med metabolism att göra, ocksÄ har betydelse för Äldrande. Med Ären minskar proteinet och det leder till Äldrande. Studier visar att möss vars SIRT6 inte minskar i samma takt har ett upp till 25 procent lÀngre liv.
- Den kanske mest lovande metoden Àr att omprogrammera gamla celler. Metoden gÄr ut pÄ att göra om Äldrade celler till en sorts stamceller, som kallas iPSC, och dÀrmed föryngra dem. Av nio olika markörer pÄ Älder pÄverkades Ätta av dessa positivt av metoden. Studier har gjorts pÄ möss vars liv förlÀngdes och hÀlsa förbÀttrades. Forskningen bygger pÄ en metod som Yamanaka fick nobelpriset för Är 2012.
Ytterligare en viktig pusselbit Àr David Sinclairs studier kring Sirtuiner, som styr vilka gener som ska reglera en viss cell. NÀr vi Äldras Äsamkas cellen skador och sirtuinerna mÄste dÄ arbeta med att reparera skadorna istÀllet för att reglera DNA och detta Àr en viktig anledning till Äldrande. Studier har visat att det gÄr att addera Àmnen som boostar sirtuinerna, vilket Àr lovande för dem som vill förlÀnga livet.
đĄ Optimistâs Edge
Kommer vi att ha en behandling?
Ă
ldersforskning Ă€r ett mycket beforskat Ă€mne, mycket pĂ„ grund av att den berör oss alla. En snabb sökning i Google Scholar pĂ„ âagingâ och âcellsâ ger bara mellan 2015 och 2021, 719 000 trĂ€ffar. Med den sorters momentum kommer vi att se resultat.
Om det fanns en behandling som reverserade Äldrandet skulle mÄnga vara beredda att betala mycket pengar. MÄnga stora globala företag satsar dÀrför stora resurser i labb för att utveckla sÄdana behandlingar.
Google har till exempel startat Calico i syfte att hitta ett sÀtt att fÄ mÀnniskan att leva lÀngre. De skriver bland annat pÄ sin hemsida att de tror pÄ giftermÄlet mellan teknik och biologi. Man skriver ocksÄ att man Àr intresserad av homeostatis, det vill sÀga kroppens förmÄga att bibehÄlla ett visst stadie. Men Àn sÄ lÀnge har det varit ett stort hemlighetsmakeri kring vad labbet jobbar med. Det ÄterstÄr att se om det Àr Google som löser ÄldersgÄtan.
Men inte bara Google satsar. à ldersreverserande behandlingar Àr en hel marknad och den vÀntas vÀxa starkt. Enligt en analys av BCC Research kommer marknaden för longevity att dubblas, jÀmfört med Är 2018, till drygt 640 miljarder till Är 2023.
Kan medellivslÀngden öka till 100 Är?
I vÀrlden ligger medellivslÀngden pÄ 72 Är. à r 1971 lÄg den pÄ cirka 57 Är. Den globala medellivslÀngden har alltsÄ ökat med 15 Är pÄ 51 Är. I den takten skulle medellivslÀngden vara 100 om 100 Är, men med ett större fokus pÄ att bota Älderdom kommer medellivslÀngden att öka eftersom behandling som reverserar Älderstecken ocksÄ har positiva effekter pÄ vanliga dödliga sjukdomar. Svaret Àr ja, den kan bli 100 Är.
Den absolut vanligaste dödsorsaken i vĂ€rlden Ă€r hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Det Ă€r sĂ„dana sjukdomar som ocksĂ„ Ă€r kopplade till Ă„ldersprocessen. I en amerikansk studie tittade man pĂ„ vad som skulle hĂ€nda om sjukvĂ„rden och forskningen i högre grad fokuserade pĂ„ sĂ€tt att förlĂ€nga livet. I rapporten skriver forskarna att "studier pekar pĂ„ att nĂ€r Ă„ldern Ă€r bromsad, kommer risken för alla dödliga och hĂ€mmande sjukdomar att minska samtidigtâ.
Viktor Björk menar att det redan finns existerande mediciner som tar bort senescenta celler och dÀrmed förlÀnger livet. Exempelvis kan man köpa naturlÀkemedlet Quercetin pÄ hÀlsokostaffÀrer. Han nÀmner flera intressanta saker pÄ gÄng:
â Ett lĂ€kemedel som Ă€r intressant Ă€r Dacatinib, som dödar senescenta celler, men det skrivs enbart ut till patienter med leukemi idag. Det Ă€r Ă€ven pĂ„ gĂ„ng att tas fram ett lĂ€kemedel som tar bort en slags skrĂ€p i cellerna som kallas lipofuscin. Sedan Ă€r Ă€ven ett lĂ€kemedel mot trr amyloidos pĂ„ vĂ€g, vilket orsakar bland annat hjĂ€rtsvikt som Ă€r en vanlig dödsorsak.
Viktor nÀmner Àven Rapamycin som Àr en annan medicin som undersökts i livsförlÀngande kontext. Den Àr receptbelagd, och som skrivs idag ut för andra syften Àn att bromsa Äldrande.
I studier pÄ möss, maskar, flugor och andra djur har det visat sig att den kan öka livslÀngden dÄ den reglerar mTOR. Men det Àr oklart huruvuda den skulle fungera pÄ pÄ lÄng sikt som medicin mot Äldrande.
Förutom lÀkemedel Àr forskning pÄ god vÀg att hitta behandlingar som reverserar Äldrandet. NÀr dessa blir tillgÀngliga kommer de att ha en mycket stor effekt pÄ livslÀngden. Forskningen pÄ omprogrammering av gamla celler Àr kanske mest lovande.
Behandlingar som omprogrammerar sjuka celler till unga friska iPSC-celler, som nÀmns ovan, har hitintills enbart gjorts pÄ mÀnsklig vÀvnad och inte pÄ hela system, men resultaten var lovande dÄ forskarna sÄg en föryngring pÄ mellan 5 till 10 Är. Vittorio Sebastiano som Àr en av forskarna bakom dessa studier sÀger att han tror att behandlingen kan komma att göras pÄ hela system i framtiden. Om vi hoppar lÄngt fram i tiden, sÄ Àr det kanske inte omöjligt att du kan förbli 70, eller 50 eller 30.
Men dessa Ă€r bara nĂ„gra exempel av mĂ„nga och det Ă€r sannolikt att vi kommer att se en mĂ„ngfald av behandlingar som alla hjĂ€lper till att hĂ€mma olika Ă„ldersprocesser. PĂ„ lĂ€ngre sikt Ă€r det inte osannolikt att forskarna hittar en behandlingar som behĂ„ller homeostatis och löser alla problem i ett brĂ€de, och vem vet, kanske ligger lösningen i ett giftermĂ„l av teknik och biologi â kanske inte lĂ„ngt ifrĂ„n den nanoteknik man kan se i sci-fi serier.
Exempelvis har det gjorts studier dÀr man tittat pÄ om nanoteknik skulle kunna leverera föryngrande mediciner, som Dacatinib och Resveratrol, sÄ att de hamnar precis dÀr de ska vara. Vinsten med sÄdan teknik Àr att du fÄr en större effekt av lÀkemedlet dÄ kroppen har en begrÀnsad förmÄga att ta upp lÀkemedel via magsÀcken.
đHur du fĂ„r The Optimistâs Edge
Forskningen börjar ocksÄ förstÄ vad mÀnniskor kan göra sjÀlva, utan ingrepp eller omfattande behandlingar.
Periodisk fasta har visat sig ge mycket goda effekter pÄ en rad hÀlsofaktorer, och det Àr troligt att periodvis fasta kan förlÀnga livet. Börja fasta 16-18 timmar per dag (rÄdfrÄga din lÀkare först!). Fasta kan potentiellt Àven hjÀlpa till att reglera mTOR sÄ att den processen gÄr lagom fort.
Som nÀmnts tidigare spelar sirtuinerna i cellerna en viktig roll för Äldrandet. De reglerar DNA och reparerar cellerna. I en studie frÄn 2006, visade David Sinclair, en av vÀrldens mest inflytelserika Äldersforskare att Àmnet Resveratrol kan öka livslÀngden hos möss som Ät en diet med högt kaloriinnehÄll. I en annan studie ökade Resveratrol livslÀngden pÄ fisk med upp till 30 procent. Det Àmnet kan du köpa pÄ vanlig hÀlsokostbutik, men rÄdfrÄga lÀkare först. Enligt David Sinclair fÄr du bÀst effekt av Àmnet om du Àter det med lite fet mat, dÄ har kroppen lÀttare att ta upp det.
Det finns alltsĂ„ minst tvĂ„ redan existerande Ă€mnen, Quercetin och Resveratrol, du kan köpa och börja Ă€ta idag, som kan hjĂ€lpa dig att boosta kroppens eget försvar mot Ă„ldrande. Ăven Berbin har i vissa studier visat pĂ„ god effekt, men Ă„terigen, lĂ€s pĂ„ noga och rĂ„dfrĂ„ga lĂ€kare innan du tar nĂ„gra kosttillskott.
Vad mer kan du göra?
HÄll koll pÄ behandlingar och mediciner!
Givetvis Àr optimism och en allmÀn god hÀlsa viktiga faktorer, men nu nÀr du Àr medveten om att behandlingar Àr pÄ vÀg kommer du lÀttare kunna ta del av dem nÀr de vÀl Àr ute.
Och ja, det Àr sannolikt att du kommer fÄ kÀnna dig som lagom mycket smör, pÄ en lagom stor skiva bröd, mycket lÀngre Àn du kunnat hoppas pÄ.
â BerĂ€tta för oss om dina tankar kring denna artikel i Warp News Premium Supporter Facebook-grupp!
Obs: kom ihÄg att alltid prata med din lÀkare innan du Àter kosttillskott.
Studien som nÀmns i artikeln Àr gjord via Google pÄ cirka 500 respondenter.