đĄ Optimist's Edge: Skjuta upp raketer kommer bli 99,9% billigare
đĄ Om bara nĂ„gra Ă„r kommer raketuppskjutningar att vara 99,9 procent billigare Ă€n idag, vilket öppnar rymden som aldrig förr.
Dela artikeln
đ Vad folk tror
Vi frÄgade 500 personer vad de tror att det kommer att kosta att skjuta ut raketer i rymden om 15 Är, om den ungefÀrliga kostnaden idag Àr 100 000 kronor per kilo.
Det vanligaste svaret, med 42 procent, Àr att det blir dyrare och kommer kosta 150 000 kronor per kilo. 11 procent tror att kostnaden kommer att ligga kvar pÄ 100 000 kronor. 9 procent tror att det kommer att minska till 100 kronor per kilo.
đ HĂ€r Ă€r fakta
Att skjuta upp raketer och dess laster i rymden Àr dyrt, men det brukade vara vÀldigt dyrt. Snart blir det ganska billigt.
Hur mycket det kostar att skjuta upp ett kilo nyttolast ut i rymden beror pÄ mÄnga faktorer, som om den Àr för lÄg omloppsbana (LEO) eller högre upp, hur exakt omloppsbanan mÄste vara och naturligtvis vilken nyttolast det Àr.
Att skjuta upp NASAs rymdfÀrjor kostade 54 500 dollar per kilo. Den nya lilla raketen Electron tar ett kilo ut i rymden för 19 000 dollar. UngefÀr samma kostnad som den ryska Soyuzs 18 000 dollar. Europas arbetshÀst, Ariane, tar dig dit för 9 000 dollar. Kinesiska Long March kostar cirka 8 000 dollar. Dessa Àr inte exakta kostnader, men bör ge dig en ungefÀrlig bild av prislÀget. HÀr kan du kolla kostnaden för en mÀngd olika raketer.
Rocket Labs Electron skjuter upp den svenska satelliten MATS.
En raket sticker ut: SpaceX:s Falcon 9. Ett kilo till LEO kostar bara 2 600 dollar. Dess systerraket Falcon Heavy Àr Ànnu billigare med 1 400 dollar per kilo. Anledningen till att Falcon-raketerna Àr "billigast" Àr att de ÄteranvÀnder det mesta av raketen. Boostern landar och skjuts upp igen, och igen.
Ăven om det Ă€r mycket billigare Ă€n de andra, kostar det 2,5 miljoner kronor att skjuta upp 100 kilo till rymden med en Falcon 9. Och det Ă€r bara kostnaden för uppskjutet.
FrÄn 100 000 kronor till 100 kronor
SÄ lÀnge att ta sig till rymden kostar hundratusentals eller till och med tusentals kronor per kilo, kommer tillgÄngen till rymden att vara begrÀnsad. Men om vi kan driva ner kostnaden till 100 kronor per kilo skulle vara nÄgot helt annat. En minskning med 99,9 procent. En tusendel av kostnaden.
Det rÄkar vara mÄlet för SpaceX:s nÀsta raket: Starship.
Du har sÀkert redan sett det.
Det utvecklas â och kraschas â offentligt.
Starship kommer att vara fullt ÄteranvÀndbart och kommer sÄ smÄningom att kunna vÀnda och starta igen lika snabbt som ett flygplan.
Den kommer att kunna leverera 100 ton (eller mer) till omloppsbana för en total kostnad pÄ cirka 10 miljoner kronor.
Hur nÀra Àr vi?
SpaceX siktar pĂ„ ett försök till omloppsbana under 2022 eller i början av 2023. Ăven om det försöket blir framgĂ„ngsrikt Ă€r vi lĂ„ngt ifrĂ„n mĂ„let.
VÄr uppskattning Àr att vi kan ligga pÄ 100 kronor per kilo runt mitten av 2030-talet.
Men med rymdraket finns det alltid mÄnga saker som kan gÄ fel. Det exakta Äret Àr inte det viktigaste, men kostnadsutvecklingen dit Àr tydlig.
đĄ Optimist's Edge
đĄ Om bara nĂ„gra Ă„r kommer raketuppskjutningar att vara 99,9 procent billigare Ă€n idag, vilket öppnar rymden som aldrig förr.
En sÄ lÄg kostnad pÄ 100 kronor per kilo kommer att göra det möjligt att skjuta upp mÄnga fler och mycket större saker i rymden. Vi kommer att gÄ frÄn nÄgra tusen satelliter till miljontals satelliter. FrÄn en rymdstation till hundratals och sÄ smÄningom tusentals rymdstationer. Och inte bara smÄ, trÄnga för fem till tio personer, utan enorma strukturer dÀr tusentals och senare miljoner mÀnniskor kan bo och besöka.
Detta öppnar ocksÄ möjligheten till storskalig brytning av asteroider och att bygga saker i rymden med material frÄn rymden.
Vincent Roose
Om vi ââska etablera ett sjĂ€lvförsörjande andra hem pĂ„ Mars behöver vi till att börja med minst en miljon mĂ€nniskor som bor dĂ€r. Att skeppa dem alla till nuvarande kostnad skulle vara mycket dyrt och inte genomförbart. För att göra det möjligt att leva pĂ„ Mars, mĂ„nen och andra platser i solsystemet behöver vi den lĂ„ga kostnaden som kan komma med Starship.
Forskare dreglar över möjligheterna. De förestÀller sig enorma rymdteleskop, enklare och billigare resor till de yttre planeterna och att skicka massor av rovers till Mars. Att bygga vetenskapssonder kommer ocksÄ att bli billigare nÀr de inte behöver vÀlja de superdyra lÀttviktsalternativen, utan kan köpa fler grejor frÄn hylla.
Starship kommer ocksÄ att möjliggöra riktigt snabba jorden-till-jorden-resor.
Mathias Sundin
đ SĂ„ fĂ„r du Optimistâs Edge
â SĂ„, hur fĂ„r du ut det mesta av denna kunskap?
- Börja med att tÀnka igenom det omrÄde du arbetar inom eller har ett speciellt intresse för. Om pengar inte vore en faktor, vad skulle du skicka till rymden och vilka möjligheter skulle det skapa?
- TÀnk inte bara pÄ traditionella "rymdgrejer". Kanske gillar du balett, hur skulle en balettförestÀllning se ut i rymden? Göra filmer eller musik, skriva en bok och titta ner pÄ jorden eller ut i rymden?
- Vi kommer att behöva rymdmĂ€nniskor pĂ„ jorden ocksĂ„. Rymdsektorn kommer att expandera med tiotusentals procent. Miljontals jobb kommer att skapas pĂ„ jorden av företag som gör affĂ€rer i rymden. Rymdjurister kommer (tyvĂ€rr? đ) att bli hett efterfrĂ„gade. Enorma mĂ€ngder data kommer att strömmas ner pĂ„ jorden, vilket gör det möjligt att bygga tusentals olika tjĂ€nster.
