📉 Vad folk tycker

Kan du tänka dig att äta frukt och grönsaker som redigerats med hjälp av gensaxen CRISPR? Nej 74 procent, ja 26 procent.

📈 Här är fakta

• Gensaxen Crispr (egentligen CRISPR Cas-9) skapades 2012 och innebar för första gången möjligheten att redigera inne i en organisms DNA-kod.
• Upptäckten belönades med Nobelpriset i kemi år 2020, vilket tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna.
• Tekniken innebär att det numera är möjligt att klippa och klistra med specifika egenskaper inuti exempelvis en gröda.
• Resultatet blir exakt detsamma som traditionell växtförädling – men många gånger snabbare.
• Den första Crispr-behandlade produkten att säljas kommersiellt var en tomatsort av SanaTechSeed i Japan 2021. Tomaten hade redigerats för att ha fördelaktiga hälsoegenskaper, bland annat genom en ökad förekomst av aminosyran GABA, vilket sägs kunna sänka blodtryck och verka avslappnande.

Vad kan man göra med Crispr?

• Främja anpassningsförmågan till olika typer av klimat.
• Öka resistensen hos grödor mot olika sjukdomar, vilket ger mindre behov av bekämpningsmedel.
• Öka näringsinnehållet i grödan.
• Tillverka rapsolja utan transfetter.
• Kaffe utan koffein.
• Produkter utan olika typer av allergener, till exempel vete med mindre gluten.
• Från SLU-forskning kommer bolaget SolEdits, som jobbar med Crispr-förädling av potatis. Bland annat potatis som inte utvecklar akrylamid när man gör chips och pommes frites.

Så här säger Mariette Andersson, forskare vid SLU och vd på SolEdits, på frågan om vad vi missar med den tuffa lagstiftningen (artikel här):

– Miljöarbetet lider av att vi inte kan gå fortare fram. Det här är mutationsprocesser som lika gärna skulle kunna ske i naturen, vi ger bara en hjälp på traven. När övriga världen har tillgång till dessa förbättrade grödor förlorar vi en hel del i hastighet och konkurrenskraft.

• SolEdits samarbetar bland annat med Sveriges Stärkelseproducenter för att få fram potatis som skapar en bättre typ av stärkelse, vilken eliminerar behovet av tillsatta kemikalier i exempelvis krämer och såser. Den svenska stärkelseindustrin använder i dag ungefär 5000 ton kemikalier varje år.
• Grönsaker med bättre spänst och starkare färger kan bidra till att öka hylltiden och minska matsvinnet.
• Det amerikanska företaget Pairwise erbjuder sin Crispr-plattform till andra livsmedelsföretag och producenter för att ta fram nyttigare bladsallat, samt hallon, björnbär och körsbär utan frön eller kärnor. De vill göra det enklare för fler att äta mer näringsrikt – små steg mot bättre folkhälsa.

Utmaningar

• Den kanske största utmaningen för en bred tillämpning av Crispr är att tekniken sammanblandas med GMO. Men medan GMO innebär att man manipulerar en gröda utifrån, är Crispr bara en redigering av egenskaper som redan finns i organismens DNA. Det finns dock inga studier som hittills kunnat påvisa att GMO skulle vara skadligt för människor på något sätt.
• Lagstiftning är en stor tröskel. Framförallt har man i EU infört tuffa regler mot GMO och Crispr har fått hänga med på tåget. Samtidigt kan utvecklingen i andra länder fortlöpa med högre hastighet, vilket i förlängningen kan leda till en snedvriden konkurrenssituation. I USA utgår lagstiftningen från perspektivet att man avstår från reglering ifall DNA-mutationerna hade kunnat inträffa ”på naturlig väg”.
• Motstånd från konsumenterna – det är frestande att se på de redigerade grödorna som onaturliga, men det rör sig alltså om samma typ av växtförädling som annars sker i naturen. Människan påskyndar bara processen.

💡 Optimist's Edge

Genom att stärka grödorna mot sjukdomar, öka motståndskraften för klimatförändringar och göra odlingarna större och mer effektiva, kan stora vinster göras på såväl företagsekonomisk som samhällsnivå.

I förlängningen kan tekniken appliceras på nästan vad som helst. Frukt och grönsaker är en bra början, men den stora potentialen kommer sannolikt – precis som under den “gröna revolutionen” – med utvecklingen av grödor som ris, majs, potatis, vete och havre.

👇 Så får du Optimist’s Edge

• Håll koll på lagstiftningsdebatten och sätt dig in i de olika argumenten. Skulle vi kunna mätta betydligt fler människor med mer näringsrik mat om forskning och utveckling fick gå fortare fram? Den moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd har exempelvis argumenterat för att Sverige och EU bör lätta upp regelverket för växtförädling med Crispr. Och nu verkar det faktiskt hända saker inom EU för att komma närmare en ny lagstiftning på området.
• Stötta forskning som laborerar med Crispr för att fastställa vad man kan göra i framtiden. SLU bedriver forskning på området inom kompetenscentret SLU Grogrund - centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.
• Bland de företag som utforskar tekniken i dag kan vi (utöver Pairwise, SanaTechSeed och SolEdits) nämna Ukko, Yield10, Hudson River Biotechnology och BetterSeeds. Många av dessa söker ständigt nya samarbeten, kompetenser och pilotprojekt kring forskning och utveckling.
• Ifrågasätt nejsägarna. Vad är egentligen ”naturligt”? Kanske är det naturligt att försöka förbättra världen steg för steg?