Det är uppenbart att vi idag lägger större vikt vid att göra rätt för oss när vi konsumerar, och drar oss inte för att ställa frågan: är det här ett företag jag vill stötta? Det är ett beteende som marknaden har fått ställa om för. Och det är ingen tillfällighet att World Economic Forum 2020 gjorde socialt företagande till det brännande temat för årsmötet.

CSR, corporate social responsibility, har gått från att vara en detaljfråga till att bli en nyckelroll i företagens existensberättigande. Ett företag som idag inte formulerar en policy från klimatkompensation till en jämställd arbetsplats, kommer inte att förskonas från konsumenternas kritiska blick.

Howard R. Bowen myntade begreppet CSR i Social responsibilities of the businessman (1953) när han lyfte företagens sociala ansvar i samhället. En ny syn på företagen som institutioner snarare än enskilda näringsidkare uppstod och därmed blev diskrepansen tydlig mellan deras makt i samhället och bristen av filantropiska ambitioner.

Men det var först 1960, en tid präglad av sociala rörelser och ökad medvetenhet, som Bowens diskussion skulle leda till samhällsdebatt. De nya konfliktlinjerna blev särskilt tydliga i kritiken mot Dow Chemical Company, som sålde brandvapen i Vietnamkriget, som inte ställde sig väl mot dåtidens idéer om antiförorening och pacifism.

Det ökade ansvaret som tillfallit företagen sedan dess har inneburit en omprövning av synen på företag som sin egen ö. Deloittes Global Human Capital Trends 2020 visar på att förväntningarna ökar från kunder och investerare på att företagen tar ansvar i frågor som ökad ojämlikhet, hållbar utveckling och vård. Frågor större än företaget självt. Dessutom värderar företag idag inkluderande tillväxt högre än aktieägarvärde vilket indikerar på en förskjutning i prioriteringarna.

Det är en naturlig utveckling i en tid där tilliten är större till företagen än till staten. En bred undersökning från Edelman visar att 64% av de tillfrågade förväntar sig att den privata sektorn initierar förändring snarare än att invänta politiska åtgärder. Den visar även att en av två väljer att avstå, byta eller bojkotta ett företag beroende på dess ställning i samhälleliga frågor.

Mycket tyder på att detta värdedrivna beteende inte är enkelriktat, så som skildrat under 1960- och 1970-talets proteströrelser vilka påtvingade företagen förändring. Istället ser vi idag en växelverkan mellan konsumenter och företag. Det räcker inte att företagen svarar med reflexiv marknadsföring, utan konsumenternas krav på transparens och trovärdighet kräver en djupare förankrad intention.

Colin Mayer, professor i ledarskapsstudier, menar att detta identitetsskifte företagen genomgår innebär en utmaning alla företag kommer att ställas inför: att formulera sitt syfte.

Istället för att profitera på samhällsproblem, bör företag ställa om för att producera lukrativa lösningar på dessa. Det handlar om en ambition att skapa meningsbärande förändringar, från att lansera program och sätta mål rörande klimat och hälsa till att skapa nya innovationer som kan möta de utmaningar vi står inför. Mayer menar att vinsten i sig självt inte har ett egenvärde, utan behöver kombineras med nytta för att vara legitim. Det är att driva ett företag 2021.

Warp News ligger helt i linje med denna lösningsorienterade utveckling, vars värderingar kring optimism och framsteg är både djuplodande och tvärgående genom hela verksamheten. Syftet att se verkligheten för vad den är, till skillnad från den negativa bilden som så oftas delas, handlar om att ställa någonting till rätta.

Det är svårt att inte se vissa lösa ändar knytas samman. Ju mer raffinerad vår civilisation blir, desto större krav ställer vi på att fortsätta utvecklas. Det skapar även det utrymme som behövs för att ta reda på vad som är meningsfullt, och det är ett arbete som görs hela vägen in i vardagens minsta bestyr.