I de två första delarna av denna serie har vi sett hur bristen på kunskap om mänsklighetens framsteg och övervikten av negativa nyheter i media gör människor pessimistiska till framtiden. Men vi har också våra egna hjärnor som arbetar mot oss.

Tillgänglighetsheuristik kallas det i psykologin.

"Vi baserar vår känsla av risk och fara på anekdoter och bilder som finns tillgängliga från minnet," säger Steven Pinker, som förutom att skriva böcker om mänsklighetens positiva utveckling också är professor i psykologi vid Harvard.

Denna mentala genväg används för att snabbt utvärdera en situation. Problemet uppstår när dessa anekdoter eller bilder i vårt minne inte matchar verkligheten.

Det finns många exempel på tillgänglighetsheuristik med allvarliga konsekvenser. Till exempel är läkare som nyligen varit sjuka mer troliga att ställa samma diagnos för en patient, även om fakta pekar i en annan riktning.

Ett annat mer positivt exempel är priser, åtminstone för dem som vinner dem. Herbert Simon vann Nobelpriset i ekonomi 1978 och insåg att det bästa sättet att vinna priser var att vinna priser:

”Jag lärde mig snart att man vinner priser främst för att man vinner priser: ett exempel på vad Bob Merton kallar Matthew Effect. När man väl blir tillräckligt välkänd, dyker ens namn upp så snart en priskommitté samlas."

Simon vann ett dussin stora priser och utsågs till hedersdoktor på inte mindre än fyra universitet.

Starka mentala bilder

Under en stor del av mitt liv när något nämnt Afrika, eller jag läst eller sett "Afrika" någonstans har mina tankar dragits till de bilder som jag såg som liten. Fattigdom, barn med uppsvällda magar, flugor som kryper i deras ansikte.

När jag började bli medveten om att det fanns en värld utanför min egen lilla bubbla var hungersnöd i Etiopien och andra delar av Afrika som var på tv. Det berörde mig så starkt och rapporteringen var så omfattande att bilderna etsades fast i mitt minne. Så starkt att de fanns med mig i årtionden.

Sedan dess har jag lärt mig nya fakta om Afrika:

• Extrem fattigdom har minskat dramatiskt.
• Förväntad livslängd har ökat från 37 år till 62 år sedan 1950.
• BNP per person har ökat cirka 25 procent sedan 1990.

Afrika är fortfarande den fattigaste och mest utsatta världsdelen, men framstegen är många.

Mina gamla bilder av Afrika har till slut ersatts av andra. Nu tänker jag i första hand på de afrikanska startup-entreprenörer jag träffat. De som pratar optimistiskt om hur de leap-froggar in i framtiden. Istället för att bygga ett kopparnät för telefoni hoppade de över det och gick direkt på mobiltelefoni. På samma sätt kan de hoppa förbi utvecklingsteg och snabbare ta sig till framtiden.

Men det tog flera år av andra bilder, för att de gamla skulle ersättas.

💡 Optimist’s Edge: Afrika tar snabbspåret till välstånd

Afrika håller på att ömsa skinn. En stor, ung välutbildad medelklass växer fram som ger kontinenten enorm utvecklingspotential. Framtiden finns i ny teknik och vässat jordbruk.

Warp NewsAnders Bolling

När vi dagligen matas med negativa nyheter är det lätt att tro att de representerar verkligheten. Särskilt om saker som är riktigt hemska, som kan påverka oss djupt. Mot den typen av känslor för fakta en förlorande kamp.

"Människor tenderar att bedöma frågornas relativa betydelse genom hur enkelt de hämtas från minnet - och detta bestäms till stor del av omfattningen av medieöversikt."

Daniel Kahneman i boken Tänka snabbt och långsamt.

Vi är extra uppmärksamma på upplevd fara

Våra hjärnor har tränats av evolutionen på att vara extra uppmärksam när något kan vara farligt. Det var en rätt bra metod för 150 000 år sedan. Om någon i din grupp hade sett tigrar på avstånd, och du nu tror dig att något rör sig i en buske i närheten, var det bara en ganska dum idé att gå dit och kolla. En gång i tiden var det avgörande information och en rimlig reaktion, men nu lever vi i en mycket säkrare värld.

Hans Rosling skriver i Factfulnes:

”Vi måste lära oss att kontrollera vårt dramaintag. Okontrollerad går vår aptit för det dramatiska för långt och hindrar oss från att se världen som den är och leder oss vilse.”

Du kan jämföra detta med sockerintag. I den gamla världen var det en bra idé att äta allt socker du kom över. För vem vet när nästa chans skulle komma? Det fanns ingen risk att konsumera för mycket socker. Så våra kroppar belönade oss när vi hittade socker och sa till oss att äta allt vi kunde. Våra kroppar håller fast vid den tron, men i ett samhälle med ett överskott av socker är det inte längre en bra idé att trycka i sig allt man kan.

De dramatiska, negativa nyheterna är som socker för oss. Våra hjärnor suger in det eftersom de tror att det är bra för vår chans att överleva. De har ännu inte anpassats till en värld där farorna är mycket mindre än för bara några hundra år sedan.

Vi måste lära oss att leva på ett nytt sätt.

"Factfulness, som en hälsosam kost och regelbunden träning, kan och bör bli en del av ditt dagliga liv," skriver Rosling.

Mathias Sundin
Chefredaktör, Warp News