đŽ Vi Ă€r verktygsbyggare, sa Steve Jobs
Steve Jobs kallade datorn för en cykel för vĂ„ra sinnen. AI Ă€r en motorcykel. UTDRAG UR AI-BOKEN KENTAURENS FĂRDEL.
Dela artikeln
Utdrag ur Kentaurens fördel â sĂ„ tĂ€nker, skriver och kommunicerar du bĂ€ttre och snabbare med ChatGPT av arge optimisten, Mathias Sundin & AI-boten WALL-Y. BestĂ€ll boken hĂ€r.
Steve Jobs berÀttade ofta hur han som pojke lÀste en artikel i Scientific American som jÀmförde hur mycket energi olika djur anvÀnde för att förflytta sig.
âJag tror att en av de saker som verkligen skiljer oss frĂ„n andra primater Ă€r att vi Ă€r verktygsbyggare. Jag lĂ€ste en studie som mĂ€tte effektiviteten i rörelse för olika arter pĂ„ planeten. Kondoren anvĂ€nde minst energi för att röra sig en kilometer. Och mĂ€nniskor levererade ett ganska ospĂ€nnande resultat, ungefĂ€r en tredjedel ner pĂ„ listan.
Det var inte en sÄ stark prestation för skapelsens krona. SÄ... det sÄg inte sÄ bra ut.
Men sedan hade nÄgon pÄ Scientific American insikten att testa effektiviteten i rörelse för en mÀnniska pÄ en cykel. Och en mÀnniska pÄ en cykel krossade kondoren, och hamnade klart överst pÄ listan.
Och det Ă€r vad en dator Ă€r för mig. Vad en dator Ă€r för mig Ă€r att den Ă€r det mest anmĂ€rkningsvĂ€rda verktyget vi nĂ„gonsin har kommit pĂ„, och den Ă€r likvĂ€rdig med en cykel för vĂ„ra sinnen.â
En cykel för hjÀrnan. A bicycle for the mind. Det var sÄ han sÄg datorn.
Utan ett verktyg, som en stenyxa, klarar inte mÀnniskohanden av att slÄ sönder sÀrskilt mÄnga saker. Med vÄra bara hÀnder Àr det inte mÄnga vilda djur vi rÄr pÄ. Teknik kompenserade vÄra svagheter och skapade nya möjligheter för mÀnniskan.
I dag nÀr vi pratar om teknik tÀnker vi oftast pÄ datorer, smartphones, robotar eller möjligen maskiner i en fabrik. Men teknik Àr Àven allt det dÀr vi anvÀnder för att klara av sÄdant vÄr kropp eller knopp inte klarar lika bra, eller inte alls, pÄ egen hand.
Ett problem med persondatorn, och alla maskiner, Àr styrningen av dem. MÄnga av funktionerna mÄste vi programmera och för det behöver man lÀra sig sÀrskilda programmeringssprÄk.
I de tidigare persondatorerna var man tvungen att skriva kommandon:
C:\dir
C:\defrag
C:\format e:
Det hĂ€r vĂ€cker gamla minnen till liv! Min pappa jobbade pĂ„ Xerox och slĂ€pade pĂ„ 80-talet hem massa datorer. SlĂ€pade Ă€r för övrigt rĂ€tt beskrivning â det var tunga, otympliga pjĂ€ser.
Att lÀra sig kommandon var krÄngligt, det var svÄrt att fÄ en överblick av var filer fanns och stÀndigt gick nÄgot fel. DÄ fanns inget internet att söka information pÄ. En del av detta problem hade just företaget dÀr pappa jobbade löst. Xerox hade nÀmligen under ett antal Är patent, och dÀrmed monopol, pÄ kopieringsmaskiner.
De tjÀnade stora pengar, varav en del spenderades pÄ en utvecklingsavdelning som lÄg i Palo Alto och var en av de första bestÄndsdelarna i det som numera kallas Silicon Valley. Xerox PARC utvecklade den första persondatorn, Xerox Alto, med skÀrm, tangentbord och mus. Den anvÀnde ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt, med fönster och knappar man kunde klicka pÄ. Det gav en helt annan överblick och enkelhet i styrningen Àn textkommandon.
Problemet med Xerox Alto var att den var oerhört dyr, dÀrför tillverkades bara ett par tusen, varav de flesta anvÀndes av Xerox sjÀlva. PÄ PARC visade man gÀrna upp dem och en som kom pÄ besök var Steve Jobs. För Jobs visade de tre olika innovationer, men han mindes knappt de andra tvÄ, för det första han sÄg var det grafiska anvÀndargrÀnssnittet.
âJag var sĂ„ förblindad av det första de visade mig, vilket var det grafiska anvĂ€ndargrĂ€nssnittetâ, sa Jobs i efterhand.
âJag tyckte det var det bĂ€sta jag nĂ„gonsin sett i mitt liv. Och inom 10 minuter var det uppenbart för mig att alla datorer skulle fungera sĂ„ hĂ€r en dag.â
Apple vidareutvecklade konceptet och uppfann bland annat de klickbara ikonerna.
En annan som besökte Xerox PARC var Bill Gates. Ăven han blev tagen av det grafiska anvĂ€ndargrĂ€nssnittet och snodde det, vilket blev till Microsoft Windows.
Det grafiska anvÀndargrÀnssnittet gjorde det mycket enklare att styra och anvÀnda datorn och har starkt bidragit till att inte bara datorer utan ocksÄ smartphones fÄtt ett sÄ brett genomslag. Trots det mÄste man som sagt lÀra sig sÀrskilda programmeringssprÄk om du vill fÄ datorn att göra nÄgot den inte redan kan. Det grafiska anvÀndargrÀnssnittet Àr bra för att enkelt styra det som redan finns dÀr, men vill man skapa nytt blir det direkt krÄngligt. Dags för nÀsta steg, sÄledes.
Nu kan vi styra maskinerna med vÄrt naturliga sprÄk
NÀsta steg Àr att styra datorer och maskiner med vÄrt naturliga sprÄk. Det sprÄk som vi har haft med oss i hundratusen Är, som varit sÄ avgörande för mÀnniskans framsteg och utveckling. Just det kan vi göra nu med ChatGPT, Midjourney och de andra verktygen inom generativ AI.
Visst skriver vi Ă„ter genom kommandon, likt pĂ„ 70- och 80-talet, men det Ă€r inte C:\dir utan vĂ„rt vanliga sprĂ„k. Man instruerar ChatGPT pĂ„ samma sĂ€tt som du skriver ett mejl till en kollega och ber denne göra nĂ„got. Det Ă€r ett rejĂ€lt genombrott. Hade datorer fortsatt vara kommandobaserade skulle genomslaget för dem varit betydligt mindre, och vi hade inte haft smartphones i dag. Det grafiska anvĂ€ndargrĂ€nssnittet gjorde att vanliga mĂ€nniskor, utan ett specialintresse för datorer, kunde anvĂ€nda dem. Att nu styra dem och fĂ„ datorerna att skapa genom vĂ„rt naturliga sprĂ„k vidgar Ă„terigen kretsen som kan anvĂ€nda dem. Jag kan inte programmera och vet vĂ€ldigt lite om hur programmering funkar. Trots det kan jag nu programmera och pĂ„ min dator finns ett litet spel som jag skapat. Eller â jag har inte programmerat det, utan jag bad ChatGPT att bygga det.
Den hÀr boken skrivs för övrigt i samarbete med AI-boten WALL-Y, skapad genom ChatGPT. En del kapitel skriver jag sjÀlv, men med input och feedback frÄn WALL-Y. En del kapitel skriver WALL-Y sjÀlv, pÄ instruktion frÄn mig. I nÄgra kapitel skriver jag delar och WALL-Y olika delar. Det gÄr snabbare, blir bÀttre och vissa saker hade jag helt enkelt inte kunnat komma pÄ sjÀlv utan att lÀgga ner hundratals timmar. Nu löser WALL-Y dem pÄ minuter.
Med tanke pÄ hur avgörande talsprÄk och skriftsprÄk varit för mÀnsklighetens utveckling, Àr det ett stort genombrott att vi nu kan anvÀnda detta sprÄk för att instruera datorer vad de ska göra.
DÀrför kommer generativ AI att frigöra en enorm vÄg av mÀnsklig kreativitet.
Mathias Sundin
Arge optimisten
Utdrag ur Kentaurens fördel â sĂ„ tĂ€nker, skriver och kommunicerar du bĂ€ttre och snabbare med ChatGPT av arge optimisten, Mathias Sundin & AI-boten WALL-Y. BestĂ€ll boken hĂ€r.
