I torsdags förra veckan beslutade regeringen att tillsätta en AI-kommission. I fredags presenterades den av statsminister Ulf Kristersson, civilminister Erik Slottner och kommissionens ordförande, Carl-Henric Svanberg. Och redan igår måndag hade kommissionen sitt första möte. Den jobbar lika snabbt som AI-utvecklingen!

Jag är väldigt glad att vara en av kommissionens tio ledamöter!

Utan att på något sätt återge vad som sägs på kommissionens möten – ledamöterna måste kunna ha en fri diskussion – vill jag ge er en inblick i arbetet fram till slutleverans 2025, något av min syn på kommissionens frågor och såklart välkomna inspel från er.

Kommissionens uppdrag

Formellt är AI-kommissionen en statlig utredning och därmed faktiskt en liten myndighet. Efter en lång näringslivskarriär som vd för Assa Abloy, vd för Ericsson, ordförande för BP och ordförande för Volvo har Carl-Henric Svanberg nu alltså blivit myndighetschef!

Uppdraget är att "stärka svensk konkurrenskraft", vilket ju kan betyda vad som helst. Men det specificeras i direktiven till utredningen. Dessa avgör vad kommissionen får och inte får göra. Vi ska bland annat titta på AI kopplat till högre utbildning, hur Sverige ska attrahera riskkapital och underlätta innovation för stärkt konkurrenskraft inom AI och hur offentlig sektor kan effektiviseras genom att använda AI.

Vi ska slutrapportera senast 1 juli 2025, vilket ju är en evighet i AI-sammanhang. Därför ska också kommissionen regelbundet hålla regeringen informerad och inget hindrar oss från att komma med förslag under resans gång.

Kom med inspel!

Jag tar gärna mot inspel, åsikter och tankar kring AI-kommissionens frågor. Även kring vilka vi borde besöka och träffa. Här finns min kontaktinfo.

Min ingång: Bli ett kentaursamhälle

Kentaurens fördel

Kentaurens fördel innebär att genom att bli riktigt bra på att använda AI-verktyg, kan amatörer prestera bättre än experter.

Det har visat sig i schack, men också många andra områden. Professor Ethan Mollick testade, tillsammans med Boston Consulting Group, hur konsulter som inte använder ChatGPT står sig mot konsulter som använder ChatGPT (kentaur-konsulter.)

De som använde AI jobbade 25 procent snabbare, med 40 procent högre kvalité. Men allra mest höjde sig den lägst presterande halvan och kom nästan ifatt den högst presterande halvan.

Gäller individer, organisationer – och länder

Det går alltså att levla upp sig själv eller sitt företag, genom att bli bra på att förstå hur och när AI ska användas, och när det inte ska användas. Men det stannar inte där, vi kan tänka så om ett land också.

Om man förenklar en hel del så kan man säga att Sverige, USA, Ghana eller vilket land som helst kan jobba snabbare och med högre kvalité om man använder AI på rätt sätt.

Eller om vi tittar på offentlig sektor i Sverige: Alla kommuner, regioner och myndigheter. En hel del av deras arbetsuppgifter går att utföra snabbare och bättre med AI.

Lätt att bli världsledande

Att bli världsledande i att applicera AI och särskilt generativ AI som ChatGPT är inte svårt. Området är så nytt så det finns ingen som är i ledningen.

När det kommer till de stora modellerna som OpenAIs GPT-4 och Googles Gemini är USA i överlägsen ledning. Sverige har via AI Sweden utvecklat en egen modell. Det är bra, men att bli värlsledande där är riktigt svårt.

Men när det kommer till att använda AI är som sagt ingen i ledningen. De länder som gör det till sin mission att bli snabbt bli kentaurländer kommer få en stor fördel.

Mathias Sundin
Arge optimisten

➡️ Köp min bok Kentaurens fördel här.