đ„ Ăr du redo för den nya maten? â invasiva arter, insekter och fisk pĂ„ land
Vi vet redan att köttproduktion, trÄlfiske och ensidiga jordbruk i megaformat Àr miljöbovar med ett slutdatum. Men nu utvecklas nya typer av klimatsmart mat i en strid ström.
Dela artikeln
Det hĂ€r Ă€r del tvĂ„ i serien "Ăr du redo för den nya maten?". Missade du del ett? LĂ€s den hĂ€r, om oumph, alger och labbodlat kött.
MĂ€nniskan har i alla tider flyttat vĂ€xter och djur mellan kontinenterna av olika skĂ€l. KlimatförĂ€ndringar medför ocksĂ„ att arter flyttar och breder ut sig i nya frĂ€mmande ekosystem, i vissa fall med skadlig inverkan och i andra till viss nytta â till exempel som ny Ă€tlig föda.
Att gÄ ut i skogen och plocka mer Àn bara svamp och bÀr Àr en ökande trend och via digitala lösningar görs nu insatser för att inspirera fler att upptÀcka att det finns mer nÀringsrik mat runt hörnet Àn de anat. Upplysning om Àtliga vilda arter bidrar till ett bÀttre utnyttjande av matresurser pÄ nÀra hÄll. Det kan samtidigt stÀvja utbredning av arter som riskerar att störa det lokala ekosystemen.
Invasiva arter frÄn andra delar av vÀrlden
Sunny Savage, Àr en erfaren matprofil pÄ ön Maui, i ögruppen Hawaii. Hon har utvecklat en gratis-app som gör det möjligt för vem som helst att identifiera och markera fyndplatser av invasiva Àtbara vÀxter. Man kan utnyttja appen bÄde för att söka efter fyndplatser, och sjÀlv bidra genom sÀtta en pin pÄ appens digitala karta dÀr man hittat en invasiv art.
â PĂ„ en liten ö som Maui har invasiva arter förĂ€ndrat livsmedelskedjan dramatiskt. Jag började skörda vilda invasiva, Ă€tliga vĂ€xter och utveckla egna recept. Recepten delas nu i appen Savage Kitchen och mĂ€nniskor gör nu kopplingen att de sjĂ€lva kan göra skillnad. Jag insĂ„g snart att invasiva arter Ă€r en global utmaning, eller kanske snarare en global möjlighet för mĂ€nniskor att söka efter vilda livsmedel och vara en del av lösningen. Jag kallar dem "överflödsarter" â en pĂ„minnelse om att jorden fortfarande erbjuder oss ett överflöd om vi bara vet var vi ska leta, sĂ€ger Sunny Savage.
Appen Savage Kitchen lanserades i vĂ„ras och inriktar sig inledningsvis pĂ„ fem Ă€tliga arter med utbredningar frĂ€mst i de varmare klimatzonerna. PĂ„ sikt avser Sunny att bredda antalet arter och omfattning i appen. HĂ€r pĂ„ vĂ„ra breddgrader sprider sig till exempel det höga Ă€lgrĂ€set pĂ„ Ă€ngsmarker och kalhyggen. Det ökar allt snabbare och pĂ„ bekostnad av andra arter. Ăr du en driftig entreprenör som vill producera en god dryck med medicinska övertoner sĂ„ bĂ€r Ă€lggrĂ€set pĂ„ en marknadspotential dĂ€r ute.
Ett fÀrskt exempel pÄ invasiva djurarter Àr ostron. Japanska jÀtteostron, eller Gigas-ostron, som Àts med vÀlbehag i Frankrike har under senare Är brett ut sig pÄ svenska vÀstkusten. De trivs i vÄra salta vatten och trÀnger delvis ut svenska ostron.
StjÀrnkocken Rikard Nilsson driver konsult- och eventverksamhet i BÄstad:
â Det lĂ€r finnas fem miljarder Gigas-ostron ute i haven jĂ€mfört med de fem miljoner svenska ostron vi har hĂ€r uppe. Jag plockar dessa ânyaâ ostron och andra musslor lĂ€ngs strĂ€nderna och serverar mina mĂ„ltidsgĂ€ster. Det Ă€r samma goda ostron som tidigare köptes in dyrt och transporterades hit frĂ„n vĂ„ra leverantörer i Frankrike.
Vad sÀgs om vitlöksfrasserade syrsor?
I Kambodja Àr proteinkÀllor en akut frÄga och nÀringsbristen bland barn en pÄtaglig hÀlsofrÄga. I ett samarbete med Svenska Lantbruksuniversitetet i Uppsala har man forskat pÄ att föda upp de kambodjanska syrsorna hÄllbart.
Syrsor Àr bra proteinkÀllor och krÀver inte i nÀrheten av de mÀngder vatten, foder och ytor som krÀvs vid uppfödning av till exempel kor, grisar eller getter. Dock har man av tradition anvÀnt foder av kyckling till syrsorna, ett proteintÀtt foder som vi istÀllet skulle kunna Àta direkt.
Forskningssamarbetet gick ut pÄ att hitta ett lokalt vÀxtbaserat foder som inte krÀvde ny exploatering av Äkermark, utan helst var en restprodukt frÄn nÄgot annat. Man lyckades skapa ett effektivt foder av ett vanligt ogrÀs och blasten frÄn kassavaroten. Kassavarot odlas och Àts i stora mÀngder i Afrika. Resultaten har visat att syrsorna till och med blir mer nÀringsrika av att Àta kasserad blast jÀmfört med att Àta foder av kyckling.
Forskningen har fortsatt pÄ SLU för den svenska marknaden. Syrsor har en nötig smak och knastrar lite, men frÀsta i chili och vitlök pÄ en bÀdd av pasta smakar de utmÀrkt. NÀringsvÀrdet kan jÀmföras med annat protein som kött, kyckling eller lax.
HÀr hemma Àr rödklövern en kandidat som hÄllbart syrsa-foder. Rödklövervallar krÀver inte konstgödsling och anvÀnds redan inom svenskt jordbruk för att öka den biologiska mÄngfalden. En bonus Àr dessutom att rödklövern blommar, vilket Àr mumsmums för vÄra pollinerande insekter.
Det ÄterstÄr att se hur snabbt vi Àr mottagliga för att Àta syrsor till vardags. Med tio miljarder mÀnniskor i sikte har vi inte potatisens 100 Är pÄ oss. Hoppet stÄr till vÄra stjÀrnkockar, receptutvecklare och influencers.
Tomatodlad fisk pÄ landbacken
Aquaponisk odling heter det. Man kopplar i princip ihop ett akvarium med odlingsbÀddar i ett cirkulÀrt kretslopp och hÀller ner fiskyngel i tankarna och plantor i jorden. NÀringen frÄn fiskarnas avföring göder odlingarna och vattnet renas och syresÀtts av plantorna. Tekniken Àr urÄldrig och hÀrstammar frÄn fisk och risodlingar i Asien.
Hos en familj i Sigtuna Àr man sjÀlvförsörjande pÄ Älmal, sallad, fÀrska kryddor och gurka. Maja och hennes barn har byggt sin anlÀggning i garaget. De skördar sina fÀrska grönsaker Äret om och enligt Majas berÀkningar sÄ sparar anlÀggningen matpengar. Men hon anser att det största vÀrdet Àr att hennes barn fÄr fÀrsk fisk och obesprutade grönsaker som inte transporterats en meter och med alla nyttiga nÀringsÀmnen kvar i sig.
I HÀrnösand drivs samma idé i stor kommersiell skala. PÄ ett industriomrÄde stÄr lÄnga rader av vÀxthus som tillsammans rymmer 4000 tomatplantor. Strax intill stÄr lagerbyggnader och stora vattentankar fyllda med laxöringar. AnlÀggningen producerar 1200 ton tomater och 40-50 ton laxöring om Äret.
Anders Kiessling Àr professor i akvakultur och anvÀnder anlÀggningen för sin forskning.
â Jag tror att om 10-15 Ă„r sĂ„ kommer alla nya vĂ€xthus bygga in en liten fiskavdelning för att fĂ„ del an den naturliga gödseln till sina vĂ€xter, samtidigt som man ocksĂ„ fĂ„r en jĂ€ttefin produkt i form av fisk. Men man inser snabbt att ska vi fortsĂ€tta att föda upp djur sĂ„ mĂ„ste fodret vara hĂ„llbart och dĂ€r har vi idag akilleshĂ€len i det hĂ€r systemet, sĂ€ger Anders Kiessling.
Aquaponisk odling krÀver alltsÄ foder och elektricitet för att driften skall hÄllas igÄng. Fiskodling krÀver stora mÀngder protein och vanligt foder Àr smÄfisk eller soja. Det har lett till utfiskning av haven och exploatering av stora landarealer för sojaodling. Arealer som skapats genom att skövla skog. LÀgger man till lÄnga transporter mellan kontinenterna i den processen blir det en riktigt dÄlig hÄllbarhetskalkyl.
Anders har dock spĂ€nnande lösningar pĂ„ gĂ„ng. I Ărnsköldsvik experimenterar han tillsammans med andra forskare med svampmikrober som fĂ„r vĂ€xa till sig i avverkningsrester frĂ„n det lokala skogsbruket. Metoden Ă€r i princip densamma som att brygga öl och de tidiga testerna producerar redan en proteinstinn slutprodukt som i stor skala skulle kunna fungera som foder för fiskar. Metoden liknar en idĂ© som samtidigt utvecklas i Finland, Solar Foods, dĂ€r produktionen av proteinet Ă€r avsett att serveras direkt pĂ„ vĂ„ra tallrikar.
Solar Foods kan ge oss mat i rymden
Att laga mat pĂ„ luft slĂ„r Kajsa Warg klassikern âkoka soppa pĂ„ en spikâ med flera hĂ€stlĂ€ngder. Kollegorna Pasi Vainikka och Juha-Pekka PitkĂ€nen har utvecklat nĂ„got som för proteintillverkning till helt nya nivĂ„er, och pĂ„ flera plan samtidigt. I sitt laboratorium utanför Helsingfors i Finland tillverkar de idag protein av koldioxid och solel.
Den korta storyn Àr att de samlar in mikrober frÄn finsk natur och odlar dem genom fermentering pÄ i stort sett samma sÀtt som man fermenterar vÀtskor pÄ bryggerier. IstÀllet för att processen genererar skadlig koldioxid, fÄngar deras process in koldioxid frÄn luften och processar den tillsammans med mikroberna med hjÀlp av elektricitet frÄn solceller.
Mikroberna vÀxer till sig till nÄgot som de sjÀlva klassar som vÀrldens renaste protein. Proteinet anvÀnds sedan som bas i annan matproduktion. I deras egna berÀkningar hÀvdar de att det Àr 100 gÄnger mer miljövÀnligt Àn kött och 10 gÄnger miljövÀnligare Àn vÀxtbaserat protein.
Det lÄter kanske som osannolik hokus pokus, men det Àr en helt naturlig process, bara utnyttjad pÄ ett effektivare sÀtt och i koncentrerad form som dessutom drivs med förnyelsebar el. Ursprungsidén kom frÄn ett utvecklingsarbete kring hÄllbar matproduktion för rymdfÀrder till Mars, lett av statsÀgda VTT Technical Research Centre i Espoo och i samarbete med LUT Universitet i Lahti.
Deras idé har fÄtt gott fÀste och stabilt utvecklingsstöd:
â Vi sĂ„g det uppenbara Ââ att traditionell matproduktion förbrukade oförsvarliga mĂ€ngder vatten och energi. Vi ville bidra till att lösa det problemet. Nu vet vi att vi har en lösning som gör skillnad och slutför processerna kring godkĂ€nnande hos berörda livsmedelsmyndigheter. Samtidigt planerar vi för bygget av vĂ„r första produktionsanlĂ€ggning. DĂ€r kommer vi redan om tvĂ„ Ă„r producera 4-5 miljoner portioner protein Ă„rligen, avsedda för lika mĂ„nga tallrikar mat, sĂ€ger VD Pasi Vainikka.
Nya maten Àr god, nyttig, smart och nödvÀndig
Inspirationen för innovativa lösningar kring mat verkar strömma in frÄn flera hÄll samtidigt: Den mÀnskliga drivkraften att skapa nÄgot nytt, lusten att lösa problem och sÄklart nödvÀndigheten i att fÄ mat för dagen. Till det kan lÀggas de uppvÀxande generationernas insikter om hur ohÄllbart vi producerat mat alltför lÀnge. Resursernas rÀcker inte och oetisk produktion pÄverkar allt fler.
Tidigare dolda sanningar trummas ut via sociala medier i ett tempo den lite stagnerade industrin har svÄrt att stÀvja. Det fÄr allt frÄn Greta-generationen, kreativa matentreprenörer och progressiva investerare att kavla upp Àrmarna.
Blomma i en asfaltsdjungel? Ibland kanske det tar tid för mÀnskligheten att vakna, men har det vÀl börjat gro kan det gÄ snabbt. I matfrÄgan gror det för fullt just nu.
Det hĂ€r Ă€r del tvĂ„ i serien "Ăr du redo för den nya maten?". Missade du del ett? LĂ€s den hĂ€r, om oumph, alger och labbodlat kött.
đ Vill du lĂ€sa mer om Food Tech â vad det Ă€r och hur det fungerar? Missa inte: FrĂ„n vĂ€xtburgare som blöder till jordbruksdrönare â det hĂ€r Ă€r Foodtech
đ„ LĂ€s ocksĂ„: Matbristen Ă€r en myt â hĂ€r Ă€r tekniken som mĂ€ttar framtidens magar
