Förändring är oundvikligt särskilt när man är på väg ut ur en kris. Men exakt hur mycket världen förändras efter pandemin går inte riktigt att säga, än.

Nyligen initierade OECD en policydiskussion om effekterna av coronapandemin. Där pekades forskning, teknik och innovation ut som tre särskilt viktiga områden där förändring kommer märkas tydligast framöver.

En snabbare implementering av digitala verktyg och tekniker liksom ökad inkludering när det kommer till innovation, är tillsammans med en ökad nivå av experiment, några nyckelområden som organisationen identifierat.

Mot det "nya normala"

Den större debatten om hur världen förändras på grund av coronakrisen kom igång tidigt. Techjätten Bill Gates förutspådde till exempel att livet skulle ändras i grunden. Det "nya normala" skulle innebära allt ifrån nya normer med distans möten och radikalt förbättrade mjukvaror till omstöpningar av mänskliga nätverk och samhällen.  

Forskarsamhället var en community som utsattes för ett stort förändringstryck i och med coronavirusets utbrott. Den snabba vaccinutvecklingen möjliggjordes genom ett generöst utbyte av information och samarbeten.

Magdalena Skipper, chefredaktör för välrenommerade vetenskapliga tidskriften Nature, hoppas att de internationella samarbetena kommer att fortsätta och vidare "fungera som lärande exempel även utanför forskarsamhället". Hon pekar dock på att trots att forskare har samarbetat tätt under pandemin så har policyarbetet fortsatt varit avgränsat lokalt.

Även andra forskningsfält, som samhällsforskningen, har dragit nytta av pandemin, då den i sig utgjort ett så kallat "naturligt expriment".

Andreas Olsson, psykolog vid Karolinska Institutet i Stockholm, beskriver en helt ny möjlighet när människor med vitt skilda bakgrunder går igenom samma slags situation.

Vi kan se hur människor regerar olika utifrån kultur, social grupp och individuella skillnader, säger Olsson till Nature.

Utöver detta så har flera andra forskningsområden vuxit fram genom att individuella forskare studerar samma frågeställning men ur olika perspektiv.

Mer, inte mindre, innovation efter pandemin?

Tidigare lärdomar från kriser vittnar dock om att innovationsgraden i stort kan vara hotad i takt med att världen nu går in i en ny fas. Men även här signalerar OECD att coronapandemin skiljer sig från hur tidigare ekonomiska kriser varit.

Medan bil- och flygindustrin drabbades hårt av pandemin så har hälso- och digitala sektorer fått en skjuts uppåt. Också ett ökat behov av att vara förberedd för framtida scenarion och pandemier kan i sig leda till ökade investeringar inom olika områden.

Pandemins effekter på samhället i stort har skildrats av bland andra FN, World Economic Forum med flera och handlar om allt ifrån rörelsebegränsningar för människor på flykt, minskade arbetstillfällen, minskad konsumtion och försämrade hälsovillkor.

Covid-19 har påverkat alla delar av samhället och är framförallt skadlig för den del av befolkningen som tillhör de mest utsatta (FN).

World Economic Forum (WE) uppskattar att 114 miljoner jobb försvann under 2020 och med antalet minskade arbetade timmar inräknat så förlorades omkring fyra gånger så många arbetstimmar som under finanskrisen 2009.

Men, trots det, bilden är varken svart eller vit.

En del hävdar att krisen har snabbat på omställningstakten liksom förstärkt fokuset på digitalisering och AI vilket inte gjordes i tillräcklig omfattning tidigare.

Och tillvarataget på rätt sätt så kan det innebära att många jobb ersätts av nya - och till och med kan öka i antal.

"Möjligheternas fönster"

Det här är några av de stora förändringar som rör samhället, men vad mer har förändrats?

Det finns positiva effekter både för människan och miljön.

Studier visar att nedstängningar är förenade med både mindre luftföroreningar och bullerljud. Bägge vilka kan betyda hälsofördelar för stora delar av befolkningen, inte minst barn och de med riskfaktorer som astma.

Trots den allvarliga sjukdomen som Covid-19 kan innebära, menar den medicinska tidskriften BMJ att pandemin i stort också kan ses som "ett unikt fönster ur vilken det går att se en del positiva hälsoeffekter av stora förändringar i mänskligt beteende".

Samma tidskift pekar också ut den tydliga nedgången i trafikolyckor som innebär tydliga besparingar av offentliga utgifter.

Liknande bevis på färre trafikincidenter lyfts i en polsk forskningsrapport. Här har man sett hur antalet förolyckade igelkottar minskat med hälften under pandemin. Något som kan ha positivt utfall för djurlivet.

Minskad trafikdö för igelkottar kan innebära tiotusentals överlevande. Vi spekulerar att det kan leda till förändringar både vad gäller demografin och genetiken hos hela igelkottspopulationen och att det på längre sikt kan få den pågående trenden med fler döda igelkottar att avstanna.

Distansjobb är här för att stanna

När Fortune ett år in i pandemin gjorde en djupdykning i effekterna av densamma var distansarabetet en central fråga. Många som arbetat på distans sade sig vilja ha möjlighet att själva välja var de skulle arbeta ifrån efter pandemins slut.

Det är ett betydande värderingsskifte, något som företag behöver kunna hantera under åren som kommer. Organisationer kommer dock kunna spara miljoner på sådant som hyror och förbrukningsvaror. Även produktivitetsbesparingar kommer göras, såsom timmar som annars förslösas i onödiga möten och i pendling.

McKinseys rapport om framtidens arbete slår fast att "omkring 20-25 procent av de utvecklade ekonomiernas arbetskraft skule kunna jobba hemifrån mellan tre och fem gånger veckan." Det är fyra till fem gånger mer distansarbet än före pandemin.

Barnen klarar sig fint

Att vara förälder är också något som har förändrats under det senaste ett och ett halva året. Tidigare jonglerade föräldrar lämingar och hämtningar i ett fullspäckat schema, ofta i jakten på den "ultimala balansen" mellan jobb- och familjeliv. Idag bollar samma föräldrar istället vardagen med att ha barnen mer hemma medan de själva jobbar hemifrån i större omfattning.

Men trots att den utbredda uppdattningen är att pandemin varit påfrestande för familjer så finns det underlag som pekar på att den i vissa fall och aspekter varit välgörande för både vuxna och barn.

En studie från World Economic Forum visar att föräldrar uppvisar tydligt bättre resultat på fler områden under pandemiåret 2020 jämfört med 2019. Det gäller både mammorna och papporna.

Fäder uppgav färre undvikande anknytningsmönster och stress relaterat till föräldrarskapet medan mödrarna uppvisade högre livstillfredställelse. Både fäder och mödrar uppgav starkare gemensam föräldrarrelation och mer nöjdhet med sina relationer.

En färsk undersökning visar dessutom att ungas mentala hälsa inte har påverkats negativt av restriktionerna under pandemin. Många har istället upplevt sig att vara mer i kontroll över sina liv under denna tid.

Resultaten är särskilt intressanta mot bakgrund av större studier på psykisk hälsa. När tidskriften the Atlantic lät psykologiprofessorer utvärdera hur människor i stort hanterat pandemin var resultatet slående: många uppvisade en stor grad av resiliens i samband med de stora förändringar som skedde i världen.

Vi har lärt oss att människor klarar av att hantera tillfälliga förändringar i den egna vardagen och livsstilen, som att jobba hemifrån, ge upp resande - liksom att även isolera sig, avsevärt bättre än vad beslutsfattare kunnat förutspå.

Det finns bara en väg: framåt

Trots pandemins allvarliga karaktär så är det fullt möjligt för världen att både kunna återhämta sig — och även i vissa fall — blomstra.

För att kunna göra det mesta av potentialen krävs det dock ett solitt ledarskap. Ett välkänt citat från en politisk ledare från förr sammanfattar den inneboende konflikten i dagens post-pandemiska tid.

Förändring tillhör livets lag. Och de som endast ser till dåtiden eller nutiden kommer med all säkerhet att gå miste om framtiden (John F. Kennedy).