đïž DN Debatts daterade doktrin: Förbud mot AI
AI kan filtrera, finslipa och förstÀrka, men DN föredrar förÄldrade former och sÀger nej.
Dela artikeln
OvanstÄende Àr en vÀldigt AI-genererad bild.
Om du tÀnker skicka en artikel till Sveriges tyngsta debattsida, DN Debatt, ta dÄ inte hjÀlp av nÄgot AI-verktyg. DÄ kommer de inte publicera den!
SÄ hÀr skriver DN: "Texten fÄr inte vara skriven med hjÀlp av generativ AI, som exempelvis Chat GPT."
Vad betyder det ens? Om jag fÄtt hjÀlp av AI att förenkla en krÄnglig mening sÄ den blir lÀttare att förstÄ, Àr inte det acceptabelt? Om AI hjÀlpt till att skÀrpa bÄde argument och motargument, rÀknas det som "med hjÀlp av?"
Tolkar man meningen bokstavligt sÄ fÄr man inte anvÀnda AI till nÄgot som rör artikeln. Vilket Àr... obegripligt. Kanske menar de en artikel skriven helt eller till stor del av AI? Det Àr nÀstan lika obegripligt. För Àr det inte sjÀlva kvalitén pÄ texten och argumenten som borde vara avgörande, inte hur man skrivit den?
DN kanske vill att de, eller den, som skrivit artikeln ocksÄ Àr de som skriver under? Nej, sÄ Àr det inte. Ett stort antal artiklar pÄ DN Debatt Àr skrivna av PR-byrÄer och pressekreterare pÄ uppdrag av nÄgon annan. Ministrar, vd:ar för stora bolag, LO-basar och mÄnga andra skriver mestadels bara under debattartiklarna. Ulf Kristersson sitter inte och knÄpar ihop sina egna debattinlÀgg.
SÄ DN har inget problem med att nÄgon annan skriver eller Àr inblandad i skrivandet av en artikel Àn den vars namn stÄr under den. Men om dessa personer anvÀnder AI i skrivprocessen, dÄ blir det nej!
AI kan filtrera, finslipa och förstÀrka, men DN föredrar förÄldrade former.
DN:s "löfte till lÀsarna"
Jag har frÄgat redaktionen pÄ DN Debatt varför och de hÀnvisar till DN:s hÄllning kring AI och skickar mig vidare till redaktionschefen Anna à berg. Hon svarar följande:
"DN har en restriktiv hÄllning till att publicera AI-genererad text. Det finns flera anledningar till det, bland annat risken för felaktigheter, som faktafel, och risken för plagiat. Det har, som du sÀkert vet, ocksÄ funnits frÄgetecken kring upphovsrÀtten av texter och bilder som Àr genererade av AI-verktyg. Eftersom vi har ansvar för allt vi publicerar gÀller DN:s riktlinjer bÄde interna och externa skribenter."
AI kan hitta pÄ saker. Det kan mÀnniskor som skriver debattartiklar ocksÄ. Jag har skrivit nÄgra gÄnger pÄ DN Debatt och ombetts att uppge kÀllor. UtmÀrkt, men det saknar relevans av vem eller vad texten Àr skriven.
Plagiat? Det gÄr inte att plagiera med AI. Du kan skriva i en stil som liknar nÄgon annans, men det Àr inte plagiat.
AngÄende upphovsrÀtt sÄ kanske kommer OpenAI och de andra AI-bolagen fÄ betala för data de trÀnat sina modeller pÄ, men ingen kan hÀvda att jag som skribent inte har rÀtt till text genererad frÄn en AI som jag instruerat. Det finns ingen annan som Àger den texten, inte kan hÀvda att det Àr deras.
För övrigt har ett stort antal mediehus gjort en annan bedömning Àn DN.
Anna à berg gav i vintras en intervju i Journalisten om DN:s AI-policy. DÄ pratade hon om "löftet till lÀsarna" och menade att mÄngfalden kunde hotas.
"Vilka personer och perspektiv vÀljer AI-verktyget att ta med i en sammanfattande text, och pÄ vilka grunder? Risken Àr att perspektiven blir snÀva i stÀllet för breda", sa à berg till Journalisten.
Men... det bestÀmmer ju DN. Om man i instruktionen för att göra en sammanfattning skriver att AI-verktyget ska ta hÀnsyn till olika aspekter av mÄngfald sÄ gör den det. MÀt sedan resultatet och justera instruktionen, sÄ kommer DN kunna fÄ ett bredare perspektiv Àn man har nu.
DN tillÄter mÀnskliga misstag men förkastar artificiell assistans.
I svaret till mig pÄpekar Anna à berg att de efterhand kommer uppdatera sin policy och lÀgger till följande:
"Det Àr sÄ klart stor skillnad mellan att anvÀnda ett AI-verktyg som ett kreativt bollplank i skrivprocessen och att anvÀnda verktygen för att generera fÀrdig text."
Det var ju positivt i alla fall och vi fÄr hoppas att den utvecklar sig snabbt. För som det Àr nu undrar jag: Var finns logiken? Var finns framsynen? Var finns journalistikens utveckling?
Aftonbladet gör tvÀrtom
Aftonbladet har gĂ„tt motsatt vĂ€g. De experimenterar och anvĂ€nde AI för att granska sig sjĂ€lva. Ăver 100 000 artiklar analyserades och de kom fram till att "vi har en dominans av mĂ€n i vĂ„rt nyhetsflöde samtidigt som kvinnorna oftare syns i samband med 'mjuka' frĂ„gor."
Med data i hand kan de börja ÄtgÀrda det. De har bland annat tagit fram ett AI-verktyg som journalisterna kan anvÀnda för att hitta kvinnliga experter inom olika omrÄden.
TĂ€nk om det pĂ„ DN:s sidor â som Ă€r skrivna av mĂ€nniskor â kanske kan finnas bias eller bristande mĂ„ngfald? TĂ€nk om AI kan hjĂ€lpa dem hitta och minska problemet? Det hindrar DN:s "löfte till lĂ€sarna" dem och oss att fĂ„ reda pĂ„.
AI Àr din assistent
Dagens Nyheters AI-policy kÀnns som den Àr baserat pÄ en förenklad bild av hur generativ AI fungerar. De ser AI inte som ett arbetsverktyg, utan mer som en automatiserad tjÀnst. Du trycker pÄ "Sammanfatta" och tjÀnsten sammanfattar. Du trycker pÄ "Skriv" och tjÀnsten skriver.
För mig handlar det i huvudsak inte om att fÄ AI att göra jobbet Ät dig. Det Àr en smart assistent som kan hjÀlpa dig i olika steg av processen. FÄ igÄng idéflödet, förbÀttra formuleringar, finslipa argument, strukturera texten och generera exempel.
OvanstÄende tvÄ stycken Àr ett bra exempel. Jag skrev stycket som börjar "Dagens Nyheters AI-policy kÀnns..." men sedan körde jag fast. Jag visste vad jag ville sÀga, men fick det inte ur mig. Det blev omstÀndligt och dÄligt. DÄ tog jag hela texten, klistrade in den i ChatGPT och skrev:
"Jag kommer inte vidare i det sista stycket i den hÀr texten. Jag vill pÄ ett kortfattat och enkelt sÀtt förklara hur man jobbar med ChatGPT. Det mÄste vara kort och enkelt. Ge mig lite exempel tack. Det Àr en krönika till Warp News."
Den gav mig dÄ ett stycke som bland annat nÀmnde "assistent", vilket var precis det jag letade efter, men inte fick fram ur mitt eget tangentbord. Jag tog med assistent men skrev om det och sammanfattade exemplen i en mening, istÀllet för mer utförligt som AI:n föreslog.
Mitt AI-verktyg gjorde mig och min text bÀttre.
LĂ€r av Stora journalistpriset-vinnaren
Sydsvenskans reporter, Inas Hamdan, vann förra Äret Stora journalistpriset i kategorin à rets förnyare. Hon avslöjade hur falska uppgifter om Sverige spreds i Al Jazeera. En kanal som nÄr 430 miljoner hushÄll i 150 lÀnder och sÄledes pÄverkas bilden av Sverige av vad de rapporterar.
Hon hade ett stor mÀngd artiklar och annat material att gÄ igenom och istÀllet för att sitta och lÀsa och titta pÄ allting sjÀlv, matade hon in det i ChatGPT. DÀr fick hon hjÀlp att kategorisera vad som framfördes om Sverige.
"Bilden som framkom var att vi Àr ett islamofobiskt, koranbrÀnnande land som kidnappar muslimers barn och ger dem till homosexuella," sÀger Inas Hamdan till Sydsvenskan.
Hon tog inte svaret frÄn ChatGPT som ett slutresultat, utan en hjÀlp i arbetet. Varje enskild kategorisering av ChatGPT var inte rÀtt. Det spelade ingen roll, för det handlade inte att göra en exakt uppdelning, utan att fÄ en uppfattning om en stor mÀngd material. Hon slapp göra det mycket omfattande arbetet att gÄ igenom allting sjÀlv, och kunde effektivare granska materialet frÄn Al Jazeera.
Med hopp om att DN blir en kentaur
DN fÄr sÄklart ha vilken policy de vill. De kan skriva pÄ skrivmaskin, om de sÄ vill. Anledningen att jag tar upp det Àr att det Àr precis som DN hanterar AI, som jag inte tycker man ska göra. DN Àr, i detta fall, ett varnande exempel.
Vinnarna i AI-eran Àr de som blir kentaurer. Som lÀr sig styrkor och svagheter i AI-verktygen och anvÀnder dem för att sjÀlva bli mycket bÀttre. Det gÀller dig som enskild person och ett medieföretag.
Jag Àr ocksÄ DN-prenumerant. DÄ vill jag se mer Àn en daterad doktrin. Jag vill se excellens. Inte bara frÄn DN, utan frÄn alla jag prenumerar pÄ. Jag vill att de levererar den bÀsta tÀnkbara journalistiken - med alla tillgÀngliga verktyg.
Som lÀsare Àr det löftet jag vill ha.
Mathias Sundin
Arge optimisten