Min syn på AI-kommissions färdplan

Jag har under året haft den stora förmånen att vara ledamot i regeringens AI-kommission. Nu är kommissionen klar och här är min personliga syn på resultatet och en liten inblick i mitt och kommissionens arbete.

Förutom att allmänt göra ett bra jobb, hade jag tre prioriteringar när jag gick in i kommissionen. Två lyckades, en misslyckades. Jag summerar det i slutet av den här texten.

Dags för Sverige att gå upp i stabsläge

Nu har AI-kommissionen lämnat sin färdplan till statsrådet Erik Slottner. Det gjorde vi sju månader för tidigt. Egentligen hade vi på oss till sommaren 2025, men insåg ganska snart att vi hade betydligt mer bråttom än så.

Läget är nämligen allvarligt. Sverige missade starten på AI-eran. Andra länder var betydligt snabbare ur startblocken. Men inte nog med det, vi halkar dessutom efter. I ett stort globalt AI-index tappade Sverige från plats 17 till 25 och användandet av AI ökade inte bland svenskarna från 2023 till 2024.

Sverige brukar tillhöra de första. Under internetrevolutionen var Sverige faktiskt etta i världen ett tag. Så nu är det dags att sätta fart. Förhoppningsvis är AI-kommissionens rapport ett startskott.

Ett av AI-kommissionens förslag är att Sveriges regering ska gå upp i något som liknar stabsläge:

"Vi föreslår därför att en särskild task force tillsätts vid Statsrådsberedningen i Regeringskansliet, i syfte att bevaka att nödvändiga åtgärder gällande AI implementeras."

AI för alla-reformen – en hem-pc-reform för 2020-talet

Loppet är dock inte kört. Det har precis börjat och Sverige har chansen att ta täten, även om vi var sega i starten. För Sverige har en fördel. Vi är bra på breda omställningar där hela samhället kommer med – och just det råkar vara nyckeln till att lyckas i AI-eran.

Så här står det i inledningen på rapporten:

"Nu kan vi styra maskiner med vårt naturliga språk och få hjälp att skapa nytt material i form av text, bilder, programkod, ljud och mycket mer. Här kombineras vår mänskliga intelligens med den artificiella. Det medför att vi kan jobba snabbare och med högre kvalitet, samtidigt som vi blir mer kreativa och innovativa. AI har härmed blivit ett verktyg för oss alla."

AI frigör mänsklig potential och kreativitet. Det land där flest människor använder AI kommer således frigöra en massiv våg av innovation. Sverige bör därför bli det land i världen där flest använder AI, precis som vi en gång var det land där flest hade hem-pc och snabbt internet.

Dit når vi genom en AI för alla-reform. AI-kommissionen föreslår att alla svenskar får gratis tillgång till AI-verktyg som ChatGPT, Gemini, Claude och många andra.

Det ska ske i form av en AI-hubb, där svenskarna kan logga in och under en begränsad period få tillgång till betalversionerna av AI-verktygen.

Men de flesta AI-verktyg har ju bra gratisversioner? Det stämmer, men dels får man inte tillgång till alla funktioner då och man slår snart i taket för hur mycket man får använda dem. Vi vill att svenskarna ska använda AI hela tiden. Dessutom vet vi inte hur generösa AI-företagen kommer vara de kommande åren och hur länge de kommer erbjuda gratisalternativ.

Framförallt är det en mycket stark signal till hela svenska folket att detta är något som är viktigt – och för alla. AI är inte längre något bara för ingenjörer och datavetare, utan för oss alla.

Om vi genom ett trollslag kunde få alla i Sverige att använda AI till rätt arbetsuppgifter skulle vi få en produktivitetsökning av aldrig skådat slag. Vi skulle jobba snabbare och med högre kvalité. Svenska företag skulle ha en stark konkurrensfördel och offentlig sektor erbjuda medborgarna bättre service och spara mångmiljardbelopp. Det är det förväntande utfallet.

Magi finns ju inte, men en AI för alla-reform är det närmaste ett trollslag vi kan komma.

Så har vi det oväntade också. Ingen kunde förutspå att en effekt av hem-pc-reformen och Sveriges snabba bredbandsutbyggnad skulle bli Spotify. Men när Daniel Ek, före de flesta i världen, surfade på ett snabbt internet istället för det oerhört sega modem-internet, öppnades hans sinne för möjligheterna med streaming. Sådant går inte att räkna ut i förväg.

Vad det blir den här gången vet vi inte. Nya uttryckssätt, miljardföretag, sätt att kommunicera, konstformer, forskningsgenombrott, bättre stadsplanering och nya former av demokrati?

Men mycket nytt kommer det att bli. Om Sverige blir det land i världen som börjar använda generativ AI snabbast – och bäst – så kommer en hög andel av allt detta nya skapas här.

Lite skola, ändå

Enligt direktiven fick AI-kommissionen inte lägga förslag inom skolområdet. Många har reagerat på det, jag också. Men att skriva om skola var inte förbjudet, så det har vi gjort.

Bland annat lyfter vi fram möjligheten att varje elev får en AI-privatlärare. Det som Khan Academy gör i USA, med sin Khanmigo. En lärare som finns där 24/7 och hjälper eleven steg för steg. Ett utmärkt komplement och hjälp till den fysiska läraren.

Inga domedagsprofetior

En annan del som jag är särskilt nöjd med gäller avsnittet om existentiella risker med AI.

"AI-kommissionen anser att oron kring den så kallade existentiella risken är något som bör beaktas, men kommissionen beklagar också att delar av den offentliga diskussionen om säkerhet har tenderat att fokusera på spekulativa risker med mycket låg sannolikhet. Som vi berör i föregående avsnitt är det viktigt att samhällets arbete för att hantera AI-relaterade säkerhetsrisker är evidensbaserat."

Såklart finns det risker med AI, vilket behandlas i rapporten, men just den existentiella risken är dålig science fiction. Nu finns den i den allmänna debatten om AI, vilket skapar oro som får tas på allvar. Men kommissionen tycker fokus ska ligga på de verkliga hot, inte "på spekulativa risker med mycket låg sannolikhet."

AI-kommissionens arbete

Trots förkortad tid har vi hunnit med en hel del. Själva kommissionen har haft fem heldagsmöten och ett 30-tal digitala möten. Utöver det har vi i över 200 möten träffat fler än 150 aktörer från stora delar av det svenska samhället. (Jag har inte deltagit i alla dessa möten, ett stort och imponerande lass har dragits av ordföranden ihop med kansliet.)

På vårt första möte sa ordförande Carl-Henric Svanberg att alla ledamöter både skulle får möjlighet och förväntades att aktivt bidra till innehållet. Så säger ju alla ordförande, och ibland stämmer det. Ibland vill de, trots de fina orden, diktera allt själva. Så jag avvaktade om det verkligen skulle bli som han sa. Men just så har det blivit. Carl-Henric har fokuserat på att få oss att prestera som grupp, skapat en god stämning och på det sättet lett oss framåt. Tillsammans med kansliet har han varit mycket aktiv i att träffa alla samhällsaktörer. Han var också pådrivande för det viktiga beslutet att tidigarelägga rapporten.

Baserat på intresse och expertkunskap har vi ledamöter haft extra ansvar för olika delar av rapporten. Jag har tillsammans med Fredrik Heintz, Ulrika Lindskog och Sylvia Schwaag Serger jobbat extra med AI för alla-kapitlet där bland annat folkbildning och gratis AI-reformen finns. Vi har skrivit texter som sedan bearbetats av kansliet. Sen har vi såklart hela tiden haft möjlighet att ha synpunkter på andra områden.

Det jag lyckades och misslyckades med

Eftersom jag ägnat mycket tid åt att studera Sveriges IT-mirakel på 90-talet, såg jag att ett liknande recept skulle kunna funka även nu. Då, som nu, var nyckeln ökat användande. Min första prioritet var att hitta ett bra fungerande förslag som gav svenskarna gratis AI. Fanns det en hem-pc-reform för 2020-talet? Jag hade tankar om ett AI-avdrag eller en AI-check. Tillsammans med kollegorna som jobbade med AI för alla kom vi fram till att den bästa lösningen är en hubb, där man enkelt kan logga in och få del av AI-verktygen.

Min andra prioritet var riskavsnittet. Jag ville att det skulle fokusera på verkliga risker, inte de dåliga science fiction-riskerna som dominerat debatten. Det var inga som helst problem. Vi hade flera personer kunniga på verkliga risker och jag tycker vi fick till ett överlag mycket bra riskavsnitt.

Till sist mitt misslyckade. Jag hade hoppats kunna ändra regeringens direktiv så kommissionen fick lägga förslag på skolområdet. Så blev det som sagt inte. Även om vi skrev en del om skola, hade vår färdplan blivit bättre om vi kunnat träffa företrädare för skola och lämna en handfull skarpa förslag till regeringen.

Separationsångest

Det har varit oerhört givande och jag känner en klar separationsångest. Den samlade kunskapen i den här gruppen är imponerande, jag har lärt mig massor. Många mejl har det blivit. Varje torsdag lunch har vi kopplat upp oss och diskuterat rapporten. Där gapar det tomt i kalendern nu.

Nu vidtar det minst lika viktiga arbetet att få alla delar av svenska samhället att agera. Gärna genomföra det vi föreslår, men framförallt bara sätta igång. Möjligheterna är enorma. Vi kan ge Sverige en fördel som varar i generationer. Det finns inget att vänta på.

Mathias Sundin
Ledamot i AI-kommissionen

Det finns hur mycket som helst att skriva om rapporten. Den finns att läsa på regeringens hemsida, men jag också gjort den till en GPT, så du kan chatta med rapporten om rapporten. OBS, den är inte en officiell produkt från kommissionen och samma styrkor och svagheter som i allmänt med generativ AI gäller även denna GPT.

Det jag tidigare skrivit om AI-kommissionen:

🦾 Om AI-kommissionen: Sverige borde bli ett kentaursamhälle

🦾 Vad kan AI-kommissionen lära av det svenska IT-undret?

🦾 Boosta användandet av AI med vår tids hem-pc-reform – rapport från AI-kommissionens första möte

🖥️ Ska Sverige satsa på modeller eller ökat användande av AI? – rapport från AI-kommissionens andra möte