đ§ââïž Harari försöker skapa en myt
I Nexus berÀttar Yuval Noah Harari om skadliga myter. Samtidigt försöker han skapa en egen myt. Den om vÄr undergÄng.
Dela artikeln
Om Yuval Noah Hararis senaste bok, Nexus
Jag tillhör de som inte var sÄ imponerad av Sapiens. Den var visserligen vÀlskriven och riktigt underhÄllande, ett rent nöje att lÀsa och inte utan insikter. Inte minst hur duktiga vi Àr pÄ att genom berÀttelser skapa myter (en negativ beskrivning av idéer), som har format det samhÀlle och vÀrld vi lever i idag.
Men jag hade svÄrt för Yuval Noah Hararis Äterkommande dissningar av mÀnskligheten, och pÄstÄenden om att vi levde vÄra bÀsta liv som samlare och jÀgare var rent stolliga. Dessutom kryddar han den med en domedagspredikan. I slutet av Sapiens oroar han sig för att vi med genetisk programmering ska försöka skapa bÀttre varianter av oss sjÀlva, men som lika gÀrna kan komma att bli Frankensteins monster. Oavsett sÄ kommer de att ersÀtta "oss" och det Àr han rÀdd för.
Den rÀdslan finns kvar i hans senaste bok, Nexus. Nu Àr det emellertid inte biologi som Àr faran, utan artificiell intelligens. HÀr reser jag en varningsflagg. NÀr en domedag kan bytas mot en annan, efter att den första domedagen inte intrÀffat, sÄ var varken den första eller andra faran sÄ genomtÀnkt. SÀrskilt om argumentet Àr detsamma. För nu Àr det AI som kommer ersÀtta mÀnniskan, genom att bli ett eget vÀsen.
Blind för mÀnniskans utveckling
Hararis framgĂ„ng med Sapiens Ă€r hans förmĂ„ga att med stora penseldrag lyckas berĂ€tta hela vĂ„r historia, dessutom pĂ„ ett underhĂ„llande sĂ€tt. Trots det â och detta fascinerar mig â Ă€r han blind för mĂ€nniskans utveckling. Inte sĂ„ att han inte ser de teknologier och idĂ©er vi skapat och vad vi kan göra med dessa, men han menar att nĂ€stan inget trots det har blivit bĂ€ttre.
Ett enda exempel lyckas han klÀmma ur sig. Han beskriver den dramatiska förbÀttringen som skett i barnadödlighet. FrÄn att hÀlften, eller fler, av alla barn dog innan fem Ärs Älder Àr den i mÄnga lÀnder nÀra noll. I alla lÀnder har den sjunkit kraftigt. Men sÄ stannar han dÀr. Och menar att vetenskap och den industriella revolutionen ocksÄ lett till mÄnga dÄliga saker. Det stÀmmer visserligen, men det Àr ju sÄ mycket mer Àn "bara" barnadödligheten som förbÀttrats. Den Àr ju ett resultat av breda förbÀttringar i samhÀllet.
NÀr vi crowdfundade och gav Steven Pinkers bok Upplysning nu till hundra riksdagsledamöter skrev vi i följebrevet:
âVad som Ă€r framsteg Ă€r olika för olika mĂ€nniskor, men de allra flesta lĂ€r hĂ„lla med om att liv Ă€r bĂ€ttre Ă€n död. HĂ€lsa Ă€r bĂ€ttre Ă€n sjukdom. Rikedom Ă€r bĂ€ttre Ă€n fattigdom. Fred Ă€r bĂ€ttre Ă€n krig. SĂ€kerhet Ă€r bĂ€ttre Ă€n fara. Frihet Ă€r bĂ€ttre Ă€n tyranni. Lika rĂ€ttigheter Ă€r bĂ€ttre Ă€n diskriminering. Kunskap Ă€r bĂ€ttre Ă€n ignorans. Lycka Ă€r bĂ€ttre Ă€n förtvivlan. Möjligheten att umgĂ„s med familj, vĂ€nner och att njuta av kultur och natur Ă€r bĂ€ttre Ă€n ensamhet och tristess. Sett till alla dessa faktorer har vĂ€rlden blivit mycket bĂ€ttre.â
Trots detta pÄstÄr Harari att vi inte vet vad vi strÀvar efter eller vad ett gott liv Àr. Men det vet vi ju visst (Àven om mÄlet för mÀnskligheten kan bli tydligare.) Det tillhör ju det han kallar myter, som vi genom berÀttelser övertygat oss sjÀlva om. KÀrnan i "myten" Àr mÀnskliga rÀttigheter. Att varje mÀnniska har ett egenvÀrde och vi har skapat nationer vars huvudsakliga uppgift Àr skydda dessa rÀttigheter och göra livet bÀttre för oss sjÀlva. Vi vet ju att lÄngt ifrÄn alla mÀnniskor lever sÄdana liv, men utvecklingen Ärtioende för Ärtioende gÄr i den riktningen. Den Àr inte spikrak, verkligen inte utan bakslag, men steg för steg gör vi vÀrlden bÀttre.
Information skapar framsteg
Vad Àr det som skapat dessa framsteg? Det Àr idéer och kunskap. Eller "information", som Àr temat för Nexus. Vi började en gÄng med en allra första idé (kanske stenverktyg) och har ovanpÄ det byggt allt det vi har idag. Information om dessa framsteg har överförts mellan generationer. NÀr vi har tillgÄng till mer information gÄr utvecklingen snabbare. Genom demokratins genombrott och rÀtten att tÀnka och uttrycka tankar fritt skapade vi den vetenskapliga revolutionen och den industriella revolutionen, som möjliggjorde det jag nyss beskrev.
Detta viftar Harari bort. Han tar exemplet med boktryckarkonsten. Det bidrog till en kraftig ökning av böcker och spridandet av information. Ja, det gav oss den vetenskapliga revolutionen, menar han â men ocksĂ„ hĂ€xjakt. Bisarra pĂ„stĂ„enden om varför en del kvinnor var hĂ€xor, spreds med hjĂ€lp av böcker.
I detta har Harari sÄklart rÀtt, men det hÄller ju inte som jÀmförelse. HÀxprocesserna var vidriga, men framstegen sÄ mÄnga fler och större. Och vad hade alternativet varit? MÀnniskor pÄ den tiden levde i en brutal misÀr, dÀr just hÀlften av alla barn dog och mÄnga andra hemskheter drabbade oss. Skulle vi bromsat boktryckarkonsten och andra teknologiska utvcklingar som ledde till alla framsteg, för att de ocksÄ bidrog till att skapa problem? Problem som var vÀldigt illa, men klart mindre Àn framstegen.
Som David Deutsch pÄpekar sÄ Àr det ju lÄngsam, eller ingen, utveckling som Àr det farliga:
"Varje art vars medlemmar hade kapacitet för innovation, Àr nu utrotad, förutom vÄr, och genetiska bevis visar att det var nÀra. Alla av dem, och varje tidigare civilisation som har fallit, kunde ha rÀddats genom snabbare innovation. I dem alla ledde lÄngsam innovation till att olösta problem ackumulerades tills, förr eller senare, nÄgot nytt hot frÄn naturen eller andra mÀnniskor utgjorde ett problem som deras civilisation inte skapade kunskapen för att lösa innan den kollapsade."
Skadliga myter hÄller oss tillbaka
Det som hÄllit tillbaka utveckling Àr ofta skadliga myter. BerÀttelser om ilskna gudar som inte vill ha förÀndring och som sÀger att vi skulle lyssna pÄ de etablerade auktoriteterna (de som spred myterna.)
IstÀllet för att lyssna pÄ kvinnor som gav örter och vÀxter för att mildra smÀrtan hos mammor vid barnafödsel, skulle vi lyssna pÄ prÀsterna. De som menade att det som gjorde ont vid födseln var ett tecken pÄ att kvinnan renades frÄn sina synder. Den som hÀvdade och gjorde annorlunda var en hÀxa.
Upplysningen började göra upp med dessa skadliga myter. MÄnga av dem finns kvar, men i mindre omfattning och genom vetenskapen har vi organiserat ett sÀtt att tÀnka kritiskt.
Nu vill Yuval Noah Harari slÄ i oss en annan myt, med samma syfte. Att hÄlla tillbaka oss. Det nya Àr farligt. För tio Är sedan i Sapiens var det biologi, genetik och Frankensteins monster. Nu Àr det AI. De som pysslar med AI hÄller pÄ att framkalla demonerna som kommer utplÄna oss alla, menar han.
Den myten Ă€r inte ny, och som mĂ„nga gamla myter â inte sann.
Mathias Sundin
Arge optimisten