Väte är det enklaste, lättaste och vanligaste grundämnet i universum. Det finns ofattbara mängder väte, men ingen ren naturlig tillgång till det på jorden. För att få fram ren vätgas måste det utvinnas ur andra föreningar.

Den här utvinningen kräver energi och beroende på vilken typ av energi som används vid utvinningen ger vi vätgasen en "färg", trots att gasen i själva verket är osynlig för blotta ögat:

• Grå vätgas. Huvuddelen av den vätgas som produceras i Europa och USA idag är så kallad grå vätgas. Den produceras med hjälp av naturgas, eller metan, vilket ju är ett fossilbränsle och genererar utsläpp av koldioxid.
• Brun vätgas. Att den kallas brun beror på att den framställs genom förbränning av kol. Den här typen är främst vanlig i Kina och precis som den gråa vätgasen orsakar den stora utsläpp.
• Grön vätgas. Grön vätgas spelar huvudrollen i den här artikeln och är den form som många menar är framtiden eftersom den kan framställas klimatneutralt med fossilfri energi.

🌈 Blå, rosa, gul och turquoise. Det finns ett helt spektra av vätgastyper, men de tre färgerna ovan är de viktigaste och ger dig en bra översikt.

Vätgas och bränsleceller

Produktion av vätgas orsakar utsläpp på över 800 miljoner ton koldioxid per år. Det här betyder att det, än så länge, inte är så klimatsmart att köra exempelvis en bil driven av vätgas. Om gasen inte är framställd på ett grönt sätt innebär det att utsläppen från en vätgasbil endast är 30 procent lägre än utsläppen från en bensinbil.

Det är här den gröna vätgasen kommer in. Vi kan utvinna väte från vattenmolekyler med hjälp av en elektrisk ström för att bryta isär väteatomerna från syret. Denna process kallas elektrolys. Använder vi rena energikällor, som sol-, vind-, vatten- eller kärnkraft, för att generera den elektriska strömmen så blir vätgasen grön.

Vätgasen lagras vanligtvis i en tank innan den leds in i en bränslecell som sedan omvandlar den till elektricitet. Så vad är en bränslecell? Enkelt förklarat är det ett slags batteri som producerar elektricitet utan förbränning eller farliga utsläpp.

Bränsleceller kan användas till massor av saker, som att driva flygplan, tåg, bilar och raketer. De kan också användas för att skapa elektricitet för industrier och hushåll. Det här gör vätgas till ett mycket intressant sätt att lagra energi. Potentialen är enorm och därför ser vi att intresset ökar starkt inom det här området.

Främsta utmaningen är kostnaden

Så vilka utmaningar behöver övervinnas för att det här ska ta ordentlig fart?

Den främsta utmaningen är kostnaden. Det är, än så länge, dyrt att producera grön vätgas. Volymerna behöver bli väsentligt större för att det ska vara ekonomiskt lönsamt. Historiskt sett så har det inte funnits en tillräckligt stor marknad för att locka investerare att ta den risken.

Det långsiktiga målet, att skapa en global marknad för grönt väte, kräver enorma satsningar och förnyelse av infrastrukturen. Vätgas behöver kunna produceras, transporteras, lagras och konsumeras i stora mängder.

Men nu finns det indikationer som visar på ett det här förändras. Allt fler experter menar att hypen runt den gröna vätgasen är verklig.

Tekniken som gör det möjligt

Analytiker på S&P Global uppskattar att kostnaden för att producera grön vätgas behöver minska med över 50 procent fram till och med 2030 för att göra vätgas till en praktisk alternativ energikälla. Det här är fullt möjligt om priset på förnybar energi fortsätter att sjunka i den oerhört snabba takt de gjort de senaste tio åren.

Förnybar energi står för ungefär 60 procent av kostnaden för att ta fram grön vätgas. Utöver det behöver också kostnaden för elektrolysteknik minska – och det är precis vad som sker nu.

– Vi ser faktiskt en fullständig nedgång i produktionskostnaden för väte, säger Haim Israel, global strateg och chef för tematiska investeringar på Bank of America till CNBC. Han tillägger att han har sett priserna på både elektrolys och förnybar energi sjunka med ungefär 50 procent.

– Vi tror att båda kostnaderna kommer att minska med ytterligare 60 till 70 procent före slutet av decenniet, säger han vidare.

Globalt planeras projekt inom grön vätgas som överstiger 250 gigawatt. Det är en ökning på knappt 200 gigawatt på ett år.

Grön vätgas löser många problem

Priset på förnybart har gått ner mycket snabbt och vi ser nu att tillväxten är enorm. Problemet är, fullt naturligt, att de här energislagen är intermittenta.

Vind- och solkraft är beroende av vädret för att generera energi. Ibland genererar de därför för mycket och ibland för lite, eller inget alls. När det finns ett överskott av billig energi skulle vi kunna använda den för att skapa grön vätgas. Det här kan dels stabilisera nätet, dels jämna ut produktionscykeln eftersom vätgasen kan lagras och användas på dagar och tider när det är brist på förnybar energi.

Vätgasen kan också hjälpa till att lösa energiproblem där batterier inte är särskilt effektiva. Inom exempelvis den tunga industrin, i lastbilar, lastfartyg och i viss mån flygplan, är batterier, som de ser ut idag, för tunga och tar upp mycket utrymme. Grön vätgas, med sin högre energidensitet, kan vara nyckeln för att göra dessa industrier mer miljövänliga.

Det finns utmaningar på vägen men jakten på hållbara energikällor har intensifierats. Den gröna vätgasen ser ut att vara ett av de hetaste villebråden.