År 1515 var Martin Luther helt okänd. Han kom inte ens med på listan över de 100 främsta professorerna vid tre ganska obskyra tyska universitet. Fyra år senare var han Europas mest publicerade författare och känd både bland präster och hos allmänheten.

Hur var det möjligt på en tid utan radio, tv eller internet? Luther använde sin tids teknikrevolution: tryckpressen.

Hans 95 teser var korta, enkla och billiga att trycka. Men han skrev också många andra texter. Åren 1518 och 1519 publicerade han 45 verk, ofta inte längre än åtta sidor, och många av dem på tyska, istället för det vanliga latin. Tryckerierna gjorde en snabb vinst och var ivriga att trycka nya upplagor.

Att bannlysa Luther borde ha varit slutet – men var det inte...

Detta var naturligtvis inte acceptabelt för den katolska kyrkan. Så de bannlyste honom 1521. Vanligtvis innebar det slutet på berättelsen. På den tiden fick människor information om kyrkan, i kyrkan, av kyrkan. Många människor kunde inte läsa, och de förstod oftast inte latin, vilket var det språk prästerskapet mest kommunicerade på sinsemellan.

Så människor hade ingen annan information än vad de hörde i kyrkan.

Men tack vare Luthers nästan maniska publicering av pamfletter och andra texter – på tyska – och en decentraliserad tryckpressverksamhet i Tyskland, fick människor plötsligt annan information.

Mellan 1521 och 1525 sålde Luthers texter i cirka två miljoner exemplar. Den tyska tryckproduktionen fördubblades mellan 1520 och 1525 jämfört med föregående decennium och nästan hela ökningen kom från Luther och hans vänner.

Luther publicerade inte bara korta texter på tyska som var lätta att trycka, han använde också bilder på ett nytt sätt. Tre porträtt av Luther gjordes som trycktes och spreds. Den första visar en enkel munk som tittar lugnt men med beslutsam blick. Den andra lade till en touch av ödmjukhet och den tredje fångade ett historiskt ögonblick i hans liv.

Utan dessa bilder hade få människor vetat hur Martin Luther såg ut. Utan radio, tv, internet eller till och med tidningar fanns det få sätt att veta hur han såg ut. Men nu kunde människor inte bara läsa hans åsikter, de kunde också se vem mannen bakom var.

Så vad kyrkan sa tog inte. Folk accepterade det inte. De hade annan information nu.

Den första twittraren

Martin Luther var den första twittraren. Hans 95 teser var en lång tweet-tråd. Och bilderna på Luther var memes.

Det som tryckpressen möjliggjorde var för honom att kringgå de vanliga grindvakterna och kommunicera direkt till folket. Med varje ny teknik ser vi det hända. Och varje gång blir grindvakterna arga.

Internet är naturligtvis en sådan teknik som ger miljarder människor ett allt enklare sätt att kommunicera. Sammantaget är detta mycket bra. Människor blir mer kunniga och välinformerade, vilket leder till fler idéer och fler idéer leder till mer framsteg.

Viktig läxa: Information måste få spridas fritt

En viktig läxa från Martin Luther var inte bara själva tryckpressen utan också hur decentraliserad tryckpressbranschen var i Tyskland. På samma sätt var Tyskland självt decentraliserat och bestod av hundratals ganska oberoende städer. Ingen central myndighet kunde bara förbjuda Luthers texter.

Informationen måste vara fri, både via demokrati och teknik.

Det betyder inte att allt som kommuniceras är bra, eller att illasinnade aktörer inte heller kommer att använda den nya tekniken. Men vi bör också vara lite försiktiga med vem det är som pekar ut de påstått illasinnande aktörerna.

En grindvakt har varit nyhetsmedier. De tycker inte om att människor nu kan kringgå dem och pekar på sociala medier som skurken. De vill till och med att sociala medieföretag ska betala dem pengar när till exempel Facebook skickar besökare till tidningarnas hemsidor. Alla andra måste betala för att få göra reklam, inte tvärtom. Tyvärr har många politiker gått med på detta.

Sociala medier är som sagt inte bara något bra, men problem kan alltid åtgärdas. Att vi nu håller på att koppla ihop hela mänskligheten med varandra är mycket, mycket bra.

Miljoner nya reformatorer

Föreställ dig hur många bra potentiella reformatorer vi har där ute, som vi kommer att lyssna på när de tack vare en tryckpress i fickan nu snart kan göra sina röster hörda.

Mathias Sundin

Att kalla Martin Luther den första twittraren var inte min idé ursprungligen. Det kom från den smarta och lysande talaren Ashkan Fardost. Om du har möjlighet att se honom på en scen, se till att inte missa den chansen.

Här pratar jag med Ashkan på ett Premium Supporter-event i Stockholm.

Om du vill läsa mer om Martin Luther och hur han använde tryckpressen, kolla in boken Brand Luther av historikern Andrew Pettegree.