Hur svårt är det att nå fram?

Tidigare i mitt liv var jag politiker i Norrköping. Då fick kommunledningen för sig att lägga en massa pengar på bygga om Idrottsparken, där IFK Norrköping spelar.

Mitt parti motsatte sig detta. Kommunens ekonomi var svag och pengarna behövdes till annat, tyckte vi.

Under ett par års tid drev vi kampanj mot detta. Det gick riktigt bra. Framsidor och helsidesuppslag i tidningarna, inslag och debatter i tv och radio. Vi delade ut flygblad i brevlådor och knackade dörr.

Vårt budskap nådde ut många gånger under lång tid.

Men nådde vi fram?

I valet 2010 hamnade jag i samtal med en väljare. Utan ens antydan från mig tog hon upp Idrottsparken. Hon var rejält uppretad på att fotbollen fick så mycket skattepengar och vården, där hon jobbade, fick så lite.

Här har vi en säker röst, tänkte jag.

Då ställer hon den förödande frågan:
"Hur ställer ni er till ombyggaden av Idrottsparken?"

Vi hade gjort allt. Fått stort genomslag. Vår åsikt träffade exakt rätt med hennes åsikt. En valfråga hon brydde sig mycket om. Och hon visste inte ens vad vi tyckte.

Det är svårt att nå fram.

Superdesinformationsåret 2024?

Varför skriver jag detta? För att många nu är väldigt oroade för desinformation från AI. Särskilt då 2024 är ett supervalår. Många länder ska rösta, däribland USA, EU och Indien.

"Vi är på väg mot ett teknikdrivet armagedon," sa Nobelpristagaren Maria Ressa om supervalåret. Särskilt pekar hon ut att AI gör det värre. "Utan fakta finns ingen sanning. Utan sanning finns ingen tillit", säger hon.

World Economic Forum har frågat 1500 experter från akademi, näringsliv, myndigheter, det internationella samfundet och civilsamhället hur de bedömer globala risker kommande år. Högst upp på listan placerar de extremväder och på andra plats AI-genererad desinformation. På två års sikt sätter de AI-desinformation på första plats. På femte plats kommer krig.

Ett problem ja, men ett stort problem?

Såklart är desinformation från AI ett problem. Dessutom ett riktigt problem, till skillnad från fantasier om AI som gör om oss till gemfabriker. Men det är inte nödvändigtvis ett stort problem. Att det skulle vara den största globala risken de kommande två åren är nonsens.

Oxford Internet Institute, en del av Oxford University, bemötte detta redan förra året:

• De finns redan mycket desinformation online, men den genomsnittliga internetanvändaren konsumerar väldigt lite av den. 
• Desinformation får endast inflytande när folk ser den, och för det mesta gör de inte det.

Men om AI gör det lättare att producera mer desinformation och dessutom av högre kvalité?

• De flesta människor konsumerar innehåll från mainstream-källor, typiskt samma handfull populära mediekanaler, och är inte utsatta, eller endast mycket marginellt utsatta, för desinformation.
• Generativ AI kan också hjälpa till att öka kvaliteten på tillförlitliga nyhetskällor - till exempel genom att underlätta arbetet för journalister inom vissa områden. 

Läs gärna hela deras text, den är full av referenser till forskning på området.

Alla måste hålla sig till fakta

Det är rimligt att anta att både mängd och kvalité av desinformation kommer öka, eftersom AI just gör det lättare. Men du måste alltså få någon att se din desinformation, och där är AI i bästa fall marginellt bättre än tidigare. Sen måste de som ser desinformationen tro på den. Och om de tror på den måste det påverkas deras beteende.

Alla delar av kedjan måste lyckas i varje enskilt fall och upprepas miljontals gånger. Annars blir påverkan minimal. Det är inte lätt, oavsett hur kraftfullt generativ AI är.

Det är bra att problemet uppmärksammas, men vrid ner retoriken några grader. "Utan fakta finns ingen sanning," sa Maria Ressa. Det stämmer. Men alla måste hålla sig till fakta. Även de som varnar för desinformation.

Mathias Sundin
Arge optimisten

Med tanke på detta är det också rätt intressant att det är extremväder som toppar risklistan.