HPAI, den högpatogena varianten av fågelinfluensan, upptäcktes först i slutet av 2019 i Polen för att kort därefter spridas till stora delar av Östeuropa och Tyskland. Under andra säsongens influensaepidemi spreds samma virus men nu också i en mängd olika undergrupper H5N8, H5, N5, H5N1 och H5N3. Förutom i Polen upptäcktes nu smitta i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Tyskland och Danmark. Forskarna tror att smittan har sitt ursprung hos vilda fåglar som på olika sätt kommit i kontakt med de tama.

Under vintern upptäcktes de första fallet av säsongens fågelinfluensa H5N8 i Sverige. 4500 kalkoner behövde snabbt avlivas i sydöstra Skåne. Strax efter nyårsafton drabbades äggkläckningsanläggningen Blenta i Sjöbo av samma virus och 18000 kycklingar slaktades och två mil söderut, i Skivarp, fick 2200 kalkoner avlivas.

I Danmark och Tyskland nödslaktades tio gånger så många djur för att hindra smittspridningen och i Nederländerna avlivades åtminstone 200000 kycklingar.

När vi summerar resultatet kommer miljontals djur ha avlivats, vilket både innebär stort lidande och stora ekonomiska förluster.

Tiotusentals djur i samma anläggning

Trots modern teknik och användning av antibiotika tycks vi, än så länge, inte kunna hindra de influensavågor som drabbar fågel och boskap. Det är på många sätt både komplicerat och ohållbart att hålla upp mot tiotusentals djur i en och samma anläggning och det gäller inte bara fåglar. I Animal Disease Notification System, ADNS, rapporteras om många olika sjukdomsutbrott, bland annat afrikansk svinpest som spridit sig i stora delar av Europa.

Samtidigt ser vi en ökad medvetenhet om våra livsmedel och att allt fler, främst i storstäderna, äter vegetariskt. Driver influensavågorna både producenter och konsumenter mot andra, vegetariska alternativ?

– Jag tror inte fågelinfluensan direkt driver matindustrin mot alternativ, som i att det sker ett omedelbart tektoniskt skifte över en natt. Däremot så påverkas konsumenter av nyheter som fågelinfluensan, afrikansk svinpest, pandemier och så vidare och efterfrågar i allt högre grad alternativ till animaliska produkter. Så indirekt påverkar ju såklart händelser och nyheter som fågelinfluensan eftersom matindustrin tvingas anpassa sitt utbud efter efterfrågan, säger Warp News Food Tech-expert Daniel Skavén Ruben.

Alla stora investerar

Han berättar att i stort sett alla stora kött- och livsmedelsbolag i USA har investerat i eller tagit fram egna växtbaserade alternativ. Tyson Foods, ett av världens största livsmedelsföretag, investerade i (och sålde sedan) Beyond Meat. De har även investerat i Memphis Meats som tillverkar cellbaserat kött och har utvecklat Raised and Rooted, som är en blandning mellan kött och växtbaserat.

– En annan jätte är Kelloggs som har Morningstar Farms, Maple Leaf Foods har Lightlife och Field Roast och Nestle har Garden Gourmet. Listan kan göras lång.

Utöver det har alla stora snabbmatskedjor antingen tagit in Impossible Foods eller Beyond Meat, eller utvecklat egna växtbaserade alternativ. McDonalds har till exempel lanserat McPlant, i samarbete med Beyond Meat som ju gör växtbaserade burgare. Fler exempel är Zero Egg och JUST Egg som är ägg gjort på växter.

Ökad försäljning av växtbaserade livsmedel

Enligt amerikanska IFT, Institute of Food Technologists, ökade försäljningen av växtbaserad mat med 90 procent 2020, i pandemins inledning, i jämförelse med året innan. En undersökning visar också att 42 procent av amerikanska konsumenter har en medvetenhet vad gäller olika proteinkällor. I Sverige visar statistik från Jordbruksverket att köttkonsumtionen fortsätter att minska.

– Marknaden för växtbaserade alternativ växer snabbt så alla stora bolag har insett att om de inte anpassar sig, kommer de att bli nästa Blockbuster, som ju slogs ut av Netflix, eller Kodak som inte klarade skiftet mot digitalt.

Inte minst är covid-19 något som får många människor att stanna upp och fundera över hur vi producerar mat i dagsläget. Viruset utbrottet hade ju, med väldigt stor sannolikhet, sin början i att människor åt kött från djur som hade smittats med coronavirus från fladdermöss.

– Jag tror många funderar över hur vi tillverkar animaliska produkter och hur produktionssättet påverkar risken för pandemier. Det här påverkar i allra högsta grad konsumenternas beteende och vi ser nu en tydlig förflyttning mot mer växter och mindre kött, avslutar Daniel Skavén Ruben.