Warp News sprider faktabaserade optimistiska nyheter med hjälp av våra Premium Supporters. Läs mer om hur du kan bli en del av vårt community och stödja vår mission.

Intresset för rymden har inte varit så här stort sedan Apollo-programmets dagar, för ungefär 50 år sedan. De traditionella aktörerna, som NASA, har fått sällskap av en rad nya och det finns både planer på att återvända till månen och att åka till Mars.

– Att det här sker just nu beror på att teknologin har gått framåt så mycket. Nu är det möjligt även för mindre företag att investera och göra saker som har med rymden att göra, säger Christer Fuglesang, den första svenska rymdfararen, professor inom rymdfart vid KTH och inte minst Warp News rymdexpert.

Teknologisk utveckling leder till ny rymdkapplöpning

Christer Fuglesang förklarar att utvecklingen inom flera teknologiska områden nu gör att intresset för rymden ökar starkt.

– Det handlar dels om teknologi som har med satellitbygge att göra. Komponenterna är nu miniatyriserade, kraftfulla och billiga. Men det handlar också om teknik för att skicka upp saker i rymden. Det byggs nästan en raket i varje i garage just nu. Än så länge är det SpaceX och RocketLab som har lyckats men snart har vi ett tiotal mindre företag som kan skicka upp raketer.

Den tekniska utvecklingen har alltså gjort att det är betydligt billigare och enklare att bygga satelliter. Tack vare miniatyriseringen är det även billigare att skicka upp dem, de väger mindre och tar inte lika mycket plats i rymdfarkosten. Utöver det har utvecklingen inom raketteknik utvecklats snabbt. Raketer kan idag återanvändas vilket också leder till att det blir väsentligt billigare att skicka upp saker i rymden.

– Utöver det fångas mer data in från rymden, inte minst data om jorden. Satelliter kan också användas för att skicka data mellan varandra och tillbaka ner till jorden. Det här skapar affärsmöjligheter.

”Om 10 år kommer varje punkt på jorden att kunna ses hela tiden”

Just nu är ett av de främsta exemplen på affärsmöjligheter kopplade till rymden SpaceX Starlink. Det är en satellitkonstellation som rör sig i låg omloppsbana runt jorden och ska förse hela planeten med internetuppkoppling. Målet är att nätverket ska tas i bruk under 2020. På sikt ska det bestå av över 40,000 Starlink-satelliter.

– Det sker en satellit-explosion just nu. Antalet satelliter kommer att öka med en faktor 10 och de kommer i första hand att användas för kommunikation. Men vi kommer också att se fler och fler observations-satelliter. Om 10 år kommer varje punkt på jorden att kunna ses hela tiden.

Att kunna utnyttja all denna data är en enorm affärsmöjlighet menar Christer Fuglesang. Utöver satelliter som genererar data måste vi också ha något som kan ta emot informationen från rymden. Därför behöver vi också bra antenn-teknologi och det är ytterligare ett område där vi ser ett ökat intresse och investeringar.

– Det vi ser nu också är att de stora planerna, det visionära, börjar omsättas i praktik igen. Det internationella projektet Artemis, som är en fortsättning på Apollo-programmet, är igång med målet att människan ska tillbaks till månen. Vi ser också en fortsättning på ISS, den internationella rymdstationen, och att Kina nu håller på och utforskar månen med rovers, men på sikt också med människor.

ISS får sällskap av flera nya rymdstationer

Kina har också  planer på en egen rymdstation där delar ska börja skickas upp under 2021 eller 2022. Christer Fuglesang tror att ISS kommer att fortsätta åtminstone tio år till.

– Ett företag som heter Axiom Space vill använda ISS som en slags språngbräda för att bygga en helt ny rymdstation vilket ska bli mycket intressant att följa. Planen är att de ska börja skicka upp moduler, som till en början blir en del av ISS, men som så småningom kopplas loss för att bilda en egen rymdstation.

En viktigt aspekt till att detta är möjligt, menar Christer Fuglesang, är de nya kommersiella bemannade farkosterna som Crew Dragon. Med dem kommer man att kunna skicka upp människor som inte är statligt anställda astronauter vilket ger helt nya möjligheter.

Blickar vi ännu längre bort och framåt i tiden är Mars målet. SpaceX skapades ju just med syftet att skicka människor till Mars och nu bygger man en stor raket som ska vara helt återanvändningsbar och ha tillräcklig räckvidd för en Mars-resa.

– NASA har också en vision att man ska till Mars. Månen blir som en slags förberedelse för det, menar Christer Fuglesang.

Astroid-brytning är ytterligare en vision där det finns verkliga affärsmöjligheter. Men Christer Fuglesang tror att detta ligger ännu längre fram i tiden.

”Hade jag chansen skulle jag åka igen”

Det är med andra ord en mängd mycket intressanta och extraordinära projekt som är igång, och fler väntar. Så vilka missioner är det som kittlar lite extra för en astronaut och professor i rymdfart?

– Det är de bemannade programmen, till månen och vidare till Mars. Det är inte så att jag valt att lägga skorna på hyllan men min arbetsgivare vill inte skicka upp mig i rymden igen. Hade jag chansen skulle jag åka igen.

Även om det inte bär hela vägen till Mars så kommer chansen att finnas för Christer Fuglesang, och många andra, tack vare den framväxande rymdturismen.

– Det förvånar mig att det inte kommit igång än. Då menar jag det jag kallar för ”rymdskutten”, där man skickas över 100 kilometer, upp till gränsen där rymden börjar och så ner igen.

Den här typen av rymdresor, som bland annat Virgin Galactic och Blue Origin satsar på, kommer att ta mellan 15 minuter och några timmar. Christer Fuglesang menar att de skulle kunna sätta igång när som helst som han ser det. Det har  gjorts en mängd provskjutningar.

– En annan variant är att åka upp i bana runt jorden. Med de nya farkosterna kommer det att komma många fler möjligheter.

På längre sikt kommer det att komma rymdhotell, där du kan spendera en vecka i rymden för runt 10 miljoner kronor.

”Det dök upp en annons där det stod att ESA sökte astronauter”

I en nära framtid kommer det alltså bli möjligt för dig och många andra att åka upp i rymden. Det är inte så höga fysiska krav för att åka upp, menar Christer Fuglesang, så om bara viljan och plånboken finns där så finns alla möjligheter. Annat var det när han själv ställde in siktet på att åka upp i rymden. Men hur började det egentligen?

– Jag har alltid varit fascinerad av rymd och vetenskap, i synnerhet fysik. Sen har jag alltid gillat att resa. Men jag tänkte aldrig att jag skulle bli astronaut, men än att fasen vad häftigt att åka upp i rymden. Jag skulle vilja göra det.

Så en dag dök det upp en annons där ESA sökte astronauter, och Christer sökte.

– Jag jobbade hårt för att göra en bra ansökan. Det var massor av tester och intervjuer.

Han passerade nålsögat. Efter att ha blivit antagen var det många års väntan innan möjligheten komma att åka upp.

– Men jag visste att det var en tidsfråga, inte om utan när. Är man antagen så kommer man upp om man inte själv ändrar sig eller råkar ut för något. Jag tror inte att det är någon antagen Europé, någon från ESA, som inte kommit upp om de själv ville.

28 år efter att han blev antagen och fem rymdpromenader senare har inte 63-årige Christer Fuglesangs rymdintresse svalnat det minsta. Han är full av entusiasm inför rymdindustrins nya guldålder. Efter att ha läst den här intervjun hoppas vi att du också är det. 🚀

Vill du läsa mer om den nya rymdkapplöpningen? E-boken "The New Space Race" laddar du som Premium Supporter ner kostnadsfritt.

Är du inte Premium Supporter så är du varmt välkommen att bli det här. Du kan även köpa boken på Amazon.