đ Deep learning-maskinen ExoMiner validerar 301 nya exoplaneter
301 potentiella exoplaneter frÄn Keplers arkiv har nu validerats genom en ny deep learning-metod, vilket tar det totala antalet exoplaneter upp till nÀstan 5000.
Dela artikeln
ExoMiner, ett nytt deep neural network har nu validerat 301 exoplaneter, efter att ha processerat data frÄn rymdteleskopet Keplers arkiv.
Ett deep neural network Àr en typ av maskininlÀrning, vilket innebÀr att det automatiskt lÀr sig en uppgift om att man matar det med tillrÀckligt mycket information. ExoMiner har "blivit tillsagd" hur forskare identifierar huruvida nÄgonting Àr en exoplanet eller ej, och sedan processerat stora mÀngder data frÄn rymdteleskopet Kepler, för att validera eller refusera en mÀngd objekt som misstÀnktes kunna vara planeter.
Genom att anvÀnda den nya metodern kommer forskare att kunna processera mycket större mÀngder data Àn tidigare. Eftersom det Àr en extremt tidskrÀvande aktivitet för mÀnniskor Àr det ett stort genombrott för astronomin, och senare möjligtvis Àven för andra forskningsfÀlt.
Deep neural network Àr ocksÄ mer passande för vetenskaplig anvÀndning, dÄ det inte Àr nÄgot mysterium hur det fungerar. Jon Jenkins, exoplanetforskare vid NASA:s Ames Research Center, sÀger att tidigare maskininlÀrningsmetoder var som en svart lÄda, dÀr man inte visste hur maskinen kommit till sina slutsatser. Med ExoMiner kan forskarna dÀremot enkelt avgöra vad som ledde maskinen till att antingen refusera eller acceptera ett objekt som en planet; det hÀr gör det till ett mer pÄlitligt redskap i forskningssammanhang.
Efter att ExoMiner nu har trÀnat pÄ data frÄn Kepler, siktar forskarna pÄ att göra finjusteringar för att kunna anvÀnda metoden pÄ nya uppdrag. NÀst pÄ tur stÄr The Transiting Exoplanet Survey Satellite (TESS), som specifikt söker efter jordliknande planeter. Ingen av de nyligen validerade planeter frÄn Keplers arkiv tros vara varken jordliknande eller befinna sig inom sitt solsystems beboeliga zon.
Bild: Expoplaneten Gliese667Cb med en massa 6 gÄnger större Àn jorden. Gleise667Cb  gÄr i omloppsbana med 1/20 av jordens avstÄnd frÄn solen, kring en stjÀrna med en massa som Àr mindre Àn hÀlften av solens massa. VÀrdstjÀrnan Gliese667C ingÄr i ett solsystem med tre stjÀrnor, varav de andra tvÄ stjÀrnorna kan ses i bakgrunden av den hÀr bilden. KÀlla: Wikimedia Commons