Warp News bygger en bro mellan människor som vill ha en positiv inverkan på mänsklighetens framtid i rymden och rymdföretagen som driver den framåt.
👉 Anmäl dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev varje vecka.
Eller gå med i Warp Premium Supporter. Just nu endast 250 kronor för ett år (ordinarie pris 1000 kr/år). Erbjudandet löper ut 28 mars 2022.
👉 Läs mer om Premium Supporter.

En budbärare från ett avlägset förflutet

År 2017 passerade ett märkligt föremål med ett märkligt namn – ʻOumuamua – genom vårt solsystem. Namnet översätts ungefär till "en budbärare från ett avlägset förflutet".

Alla är överens om att det är det första interstellära objektet vi har sett, alltså från ett annat solsystem. Alla håller inte med om att det var av naturligt ursprung...

Det betedde sig konstigt, som inget annat objekt vi sett tidigare. Avi Loeb är Harvard-professorn och astrofysikern som menar att den mest troliga förklaringen är att det rörde sig om utomjordisk teknologi.

För Warp News avslöjar han hur han planerar att se till att vi får mycket mer data nästa gång vi ser ett sådant objekt – och även ta det första fotografiet av en besökare från ett annat solsystemet: en rymdmission som kostar fem miljarder kronor, med en rymdfarkost som väntar i rymden.

–Vi vill hitta nästa Oumuamua, komma nära det med en kamera och ta en närbild. För om det är artificiellt eller naturligt är inte en filosofisk fråga, det kommer att dikteras genom att få en tillräckligt bra bild och data om det, säger Avi Loeb, från sitt kontor vid Harvard University.

Galileo-projektet vill hitta bevis på utomjordiskt liv

Rymdmissionen är en del av The Galileo Project, som professor Loeb lanserade förra året. Syftet är att söka efter bevis på utomjordisk teknologi.

Professor Loeb betonar att de inte har utvecklat färdigt rymdmissionen än, så det här är tidiga tankar och uppskattningar.

Idén är att placera en rymdfarkost vid den andra Lagrange-punkten, som ligger 1,5 miljoner kilometer direkt "bakom" jorden sett från solen.

När Vera Rubin-observatoriet i Chile tas i bruk under 2023 kommer det att ge nattlig täckning av hela södra himlen från Atacamaöknen. Man uppskattar att det kommer att upptäcka cirka fem interstellära objekt som ʻOumuamua om året.

– När vi ser något av intresse kommer vi att ha en rymdfarkost redo i rymden och vänta. Och skicka den i riktning mot objektet.

Varför inte ta ett bättre foto från jorden? För det här är det bästa fotot vi har av ʻOumuamua.

För att kunna ta en tillräckligt bra bild från jorden skulle en kameralins med en diameter på en tredjedel av avståndet från Boston till New York krävas. Om vi ​​stannar på jorden kommer besökarna från den interstellära rymden att förbli oskarpa.

En rymdfarkost behöver bara vara utrustad med ett måttligt stort och lättillgängligt teleskop som finns på marknaden och sedan komma inom 1000 kilometer från objektet för att ta ett tillräckligt bra foto.

Rymdfarkosten kommer också ha utrustning som liknar vad Plutofarkosten New Horizon har. Det gör det möjligt att studera sammansättningen av föremålets yta och kanske skilja ett konstgjort föremål från ett naturligt.

Har ni inlett samarbete med någon än?

– Vi håller på att arbeta med det här. När vi har alla specifikationer kan vi föreslå en mission.

Täck jorden med teleskop som kan upptäcka UAP:s

Men det är inte det enda som Galileo-projeketet och Avi Loeb arbetar med. De kommer också att leta efter föremål på jorden eller nära jorden, så kallade Unidentified Aerial Phenomenon, UAP, eller gamla goda UFO:n, som de brukade kallas.

Denna del av projektet har lämnat planeringsstadiet. Just nu håller de på att konstruera ett teleskop som ska sättas upp på taket till Harvard Observatory. Den kommer att ha infraröda kameror, vanliga kameror och även mäta radio och ljud.

– Infrarött kan användas för att leta efter föremål under natten. Om föremålen är varma kan vi se dem, säger Avi Loeb.

Sedan kommer AI-mjukvara att titta på videorna och hjälpa till att avgöra om objekt är naturliga, som fåglar eller meteorer, eller människotillverkade som flygplan eller drönare.

– Om vi ​​utesluter båda dessa möjligheter, som Sherlock Holmes sa: Det som återstår, hur osannolikt det än är, måste vara sanningen. Vi kommer att försöka hitta objekt som inte kommer att förklaras på vanligt sätt.

De hoppas kunna ha den första versionen av teleskopet igång under sommaren 2022 och kommer därefter bygga kopior som placeras ut runt om i världen på så många platser som möjligt. Antalet teleskop bestäms av hur mycket finansiering de kan få. Just nu beräknas den totala kostnaden för denna del av Galileo-projektet vara cirka 100 miljoner dollar.

– Inte en jättestor summa pengar för ett vetenskapligt projekt, säger Avi Loeb. Det finns många exempel som är mycket dyrare än så. En procent av budgeten för den James Webb-teleskopet till exempel. Jag jobbar på att få filantropiska donationer.

Hur du kan hjälpa till

Galileo-projektet består av professionella och volontärer. Avi Loeb säger att de särskilt letar efter färdigheter inom artificiell intelligens och maskininlärning. Ingenjörer behövs också. Du kan anmäla intresse på deras hemsida.

Är vi ensamma?

Under en lunch med andra fysiker i Los Alamos 1950 ställde Enrico Fermi den berömda frågan: "Var är alla?" Det finns miljarder stjärnor och beboeliga planeter bara i Vintergatan. Det borde krylla av liv. Varför har vi inte sett några bevis på liv bortom jorden?

Vad är Avi Loebs svar på Fermi-paradoxen?

– Jag tycker att det är väldigt förmätet eftersom Enrico Fermi ställde den här frågan under en lunch i Los Alamos, säger han. För mig är det precis som att någon sitter hemma i soffan och säger "Jag hör inte att det knackar på min dörr, därför har jag inga grannar." För det mesta är det ingen som knackar på din dörr, men du har fortfarande grannar.

– Människans dokumenterade historia är cirka 10 000 år. Det är en miljondel av jordens ålder. Det är möjligt att besök ägt rum, men inte när Fermi ställde sin fråga. Fermi använde inte ett teleskopsystem för att söka efter objekt i rymden. Rymden är stor och att bara föreställa sig objekt precis bredvid dig är väldigt naivt.

– Det du behöver göra är att titta ut och övervaka himlen.

Avi Loeb förklarar att det enda teleskopet vi har för att upptäcka föremål som är lika stora som fotbollsplaner är Pan-STARSS, och det har bara varit i drift i ett decennium.

– Först under det senaste decenniet har vi haft förmågan att identifiera ett föremål som är lika stort som en fotbollsplan. NASA har aldrig skickat en rymdfarkost så stor som en fotbollsplan. Så att fråga "var är alla" och inte ens titta på himlen efter föremål som är lika stora som NASA:s rymdfarkoster är ologiskt.

– Att bara titta upp mot himlen med blotta ögat från Los Alamos och säga "Jag ser ingenting" är inte ett professionellt sätt att se på det hela.

– En mycket mer rimlig sak att föreställa sig är något som passerar genom solens omloppsbana. Och vet du vad, det första objektet som identifierades av Pan-STARRS såg inte ut som en asteroid eller en komet. Det finns mer att göra innan vi kan ställa Fermis fråga.

Och det är precis vad Avi Loeb tänker göra.

Mathias Sundin

Se Avi Loebs presentation på Warp Space Summit där han förklarar varför han tror Oumuamua är utomjordisk teknik och vad The Galileo Project ska göra.

Warp News bygger en bro mellan människor som vill ha en positiv inverkan på mänsklighetens framtid i rymden och rymdföretagen som driver den framåt.
👉 Anmäl dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev varje vecka.
Eller gå med i Warp Premium Supporter. Just nu endast 250 kronor för ett år (ordinarie pris 1000 kr/år). Erbjudandet löper ut 28 mars 2022.
👉 Läs mer om Premium Supporter.