Toppen! Nu Àr du prenumerant pÄ Warp News
HÀrligt! Genomför ditt köp i kassan för full tillgÄng till Warp News
Varmt vÀlkommen tillbaka! Du Àr nu inloggad.
Tack! Kolla din inkorg för att aktivera ditt konto.
Klart! Din faktureringsinformation Àr nu uppdaterad.
Uppdateringen av faktureringsinformationen misslyckades.
🔎 Forskare har tagit reda pĂ„ innehĂ„llet i Mars kĂ€rna

🔎 Forskare har tagit reda pĂ„ innehĂ„llet i Mars kĂ€rna

Ryndsonden InSight lander har mÀtt "marsbÀvningar" sedan 2018, och nu har forskare kunnat dra slutsatser om vad planeten egentligen Àr gjord av.

Elina Holmgren Tyskling
Elina Holmgren Tyskling

Dela artikeln

År 2018 landade NASA:s InSight lander pĂ„ Mars för att samla in data. Sonden bĂ€r en seismometer som kan mĂ€ta mycket smĂ„ vibrationer och "MarsbĂ€vningar". Hittills har den registrerat 733 MarsbĂ€vningar. Tack vare denna data har forskare nu kunnat bestĂ€mma vad planeten Ă€r gjord av. I tre artiklar publicerade i tidskriften Science presenterar forskare frĂ„n Cambridge University de nya fynden.

Med hjÀlp av sonden har forskarna bland annat kunnat bestÀmma vad Mars kÀrna innehÄller, och den bestÄr till stora delar av svavel och andra lÀttare material. Radien pÄ Mars kÀrna berÀknas vara 1 830 km, ungefÀr hÀlften av planetens totala radie; detta Àr mycket större Àn vad forskare trodde.

PÄ grund av kÀrnans storlek och kÀrnans sammansÀttning kunde de ocksÄ dra slutsatsen att det Àr osannolikt att Mars har samma solida, jÀrntÀta, kÀrna som jorden har. Detta kan förklara andra karaktÀrsdrag som Mars uppvisat, sÄ som att den saknar ett starkt omgivande magnetfÀlt.

Planeter Àr gjorda av lager: skorpan, manteln och kÀrnan. KÀlla: NASA


Planeter Ă€r gjorda av lager. Jordskorpan, tillsammans med manteln direkt under skorpan, kallas litosfĂ€riska plattor. Dessa plattor Ă€r styva och kan röra sig. Under detta lager av plattor finns ett flytande lager. Men Mars, som det verkar, har inget sĂ„dant. Forskarna kunde med data frĂ„n Marssonden berĂ€kna att Mars litosfĂ€riska plattor Ă€r mellan 400 km och 600 km tjocka – det betyder att de Ă€r mycket tjockare Ă€n det litosfĂ€riska lagret pĂ„ jorden. Detta kan förklara varför Mars tappade sin vĂ€rme, enligt en artikel i Scientific American.

De flesta "marsbÀvningar" kommer frÄn ett omrÄde som kallas Cerberus Fossae, och de största skalven som har mÀtts Àr en fyra pÄ "momentum magnitude"-skalan. Forskarna hoppas nu pÄ att fÄ höra större skalv, dÄ större skalv ger mer data.


FĂ„ ett gratis veckobrev med
faktabaserade optimistiska nyheter


Genom att prenumerera bekrÀftar jag att jag har lÀst och godkÀnner personuppgifter och cookies policy.