Rymdpolitik är inget som intresserar svenska politiker. Det är synd eftersom det är ett område som skulle kunna ge Sverige stor utväxling, med endast små och billiga insatser från politiken.

Oftast krävs stora investeringar, rejäla skattesänkningar och komplexa reformer för att ny politik ska få effekt. Så vad sägs om område där det krävs små, enkla lagstiftningsändringar, inga investeringar och skattesänkningar och utfallet blir fler jobb, tillväxt, utveckling av spetsteknologi och -forskning, påverkan på människans framtid och en väldigt bra marknadsföring av Sverige?

Det området finns. Om bara någon politiker orkade bry sig om det. Särskilt rymdministern.

Senast en rymdminister var på tårna var 2006 då Christer Fuglesang åkte till rymden. Både Lars Leijonborg, som var rymdminister, och Maud Olofsson, näringsminister som menade att hon också var typ rymdminister, kastade sig båda på flyget till Cape Canaveral. Sedan dess har inte så mycket hänt från politiken.

2014 tillsattes en utredning om en rymdstrategi. Fyra år senare fick Sverige en rymdstrategi. I den stod att Sverige behöver en ny rymdlag och den utredningen blev klar i november 2021 och föreslås träda i kraft 2023. Inte raketfart direkt.

Snabb utveckling i rymdbranschen

Sedan 2014 har det investerats 226 miljarder dollar i rymdsektorn. SpaceX har börjat landa och återanvända raketer. Flera rymdstationsprojekt är på gång. Rymdturism har kommit igång på allvar i år. Ett företag, SpaceX, sköter nu transport av både varor och människor till Internationella rymdstationen. Satelliter blir mindre, billigare och fler. Antalet uppskjutna satelliter har gått från låga hundratal till att passera tusen för första gången förra året, då 1300 nya satelliter sköts upp. En siffra som kommer att slås i år. Flera nya bolag har sett dagens ljus och de tänker alla konkurrera om den växande marknaden för satellituppskjutningar.

Vi är inne i den största förändringen av rymdområdet sedan månlandningen för 50 år sedan.

Sverige väl positionerat, men tiden rinner ut

Sverige var, och delvis är, väl positionerat för att vara del av denna snabbväxande bransch. Vi har haft rymdverksamhet i över 50 år, raketbasen Esrange, en rymdlag vilket rätt få länder har, flera rymdföretag, astronauter, med mera.

Det var detta jag insåg under min tid i riksdagen, efter att ha pratat med Christer Fuglesang, Karin Nilsdotter från Spaceport Sweden, svenske rymdnestorn Sven Grahn, och många fler. Möjligheterna var stora, intresset från politiken märkligt svalt. Tiden börjar rinna ut nu.

Är rymdturism i Sverige realistiskt?

Den nuvarande rymdlagen är från 1982. Nu när äntligen rymdlagen ska uppdateras tas ett kliv framåt för rymdturism. Hade det klivet tagits för några år sedan hade vi legat extremt väl till nu när både Blue Origin och Virgin Galactic kommit igång. Jag besökte Blue 2018 när jag satt i riksdagen och frågade dem rätt ut om Sverige var intressant för dem att ha verksamhet i. Svaret var ett klart och tydlig ja. Även Virgin har funderat på Sverige som en framtida rymdhamn.

Trots att en del klargörs om rymdturism i förslaget till ny rymdlag är det fortfarande många frågetecken kvar. En stor del av ansvaret hamnar nu på Transportstyrelsen. Kommer de ta tag i frågan och reda ut frågetecknen?

För att garantera att något händer, och händer nu, behövs tydliga direktiv från regeringen.

Ny rymdlag, ny rymdminister, ny chans

Sverige har nu en ny rymdminister sedan regeringsombildningen, Anna Ekström. Hon tycks vara en rätt tung spelare i regeringen. Har hon något intresse av att driva dessa frågor framåt? Förslaget till en ny rymdlag är ett bra tillfälle att ta tag i rymdfrågorna.

Skolområdet, där hon i övrigt verkar som minister, kräver stora, kostsamma reformer och resultaten tar ofta flera år att se.

Inom rymdområdet krävs mycket mindre, men resultaten kan bli snabbare, dramatiska och positiva.

Mathias Sundin
VD för Warp News
Riksdagsledamot 2014-2018