đ Porkchop vill bli yttre rymdens DHL
MĂ€nskligheten lĂ€gger nu grunden för att kunna bosĂ€tta sig i rymden. SpaceX, Blue Origin, Virgin Galactic, Axiom Space â och en liten startup med ett lustigt namn.
Dela artikeln
MÀnskligheten lÀgger nu grunden för att kunna expandera ut i rymden.
Inte bara kortare besök, utan att bo dÀr och göra rymden till en naturlig del av vÄr vÀrld och tillvaro. SpaceX sÀnker uppskjutningskostnaderna och utvecklar Starship för att etablera mÀnsklig nÀrvaro pÄ Mars. Blue Origin kommer att bygga infrastrukturen för att hjÀlpa oss att flytta industrin frÄn jorden till rymden. Axiom Space vill bygga vÀrldens första kommersiella rymdstation.
Och ett litet företag frÄn Sverige med ett lustigt namn vill stÄ för logistiken.
En tecken frÄn ovan
Matija Milenovic Àr vd och medgrundare av Porkchop. Hans fÀrd till rymden började med att han kÀnde sig lite missnöjd med vÀgen framÄt efter skolan. Vid den tiden studerade han maskinteknik vid University College i Dublin, Irland. NÀr han nÀrmade sig mÄlgÄng insÄg han att nÀstan alla började jobba Ät nÄgot av de fyra stora konsultföretagen, som Deloitte eller Accenture. Det var inte alls vad han ville.
â Det var inte dĂ€rför jag börjat. SĂ„ jag försökte frenetiskt ta reda pĂ„ vad jag skulle göra av mitt liv. Jag behövde tecken frĂ„n ovan, haha. Och faktiskt, tvĂ„ boosters landade frĂ„n himlen. Jag hade knappt kunnat be om ett tydligare tecken.
SÄ han bestÀmde sig för att det var i rymden han skulle göra skillnad och sökte till en magisterutbildning inom luftfart pÄ Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
"Jag kan inte hÄlla kÀften"
â NĂ€r jag ser nĂ„got fel i vĂ€rlden kan jag inte hĂ„lla kĂ€ften. Jag mĂ„ste Ă„tminstone klaga, eller göra nĂ„got Ă„t ââdet. I det hĂ€r fallet klagade jag över att det inte finns ett stort europeiskt rymdföretag, som vi alla kan samla oss bakom. I USA Ă€r SpaceX det sexiga företaget som alla vill jobba för. Det finns inget sĂ„dant i Europa.
Ett par veckor senare kom en av hans studiekamrater, Victor Gonzalez, fram till honom med en broschyr frÄn ESA BIC Sweden, Europeiska rymdorganisationens företagsinkubator.
â Jag hörde ditt lilla tal hĂ€romdagen, och du kanske borde göra nĂ„got Ă„t ââdet, sa Victor.
Sagt och gjort. Matija och Victor var med och grundade Porkchop och skickade en ansökan till ESA BIC Sweden och blev antagna.
De började fundera pÄ vad som fanns runt hörnet för rymdindustrin.
â Vi tror att svaret Ă€r rymdlogistik. PĂ„ samma sĂ€tt som vi har logistik och tillhandahĂ„ller de tjĂ€nsterna pĂ„ marken, mĂ„ste detsamma ske i rymden.
150 000 satelliter pÄ tio Är
Antalet satelliter i omloppsbana ökar nu dramatiskt. Bara under de senaste Ären har SpaceX och OneWeb skickat upp sammanlagt över 2 500 satelliter. Innan dess kunde nya satelliter rÀknas i hundratals. Prognoserna för hur mÄnga satelliter vi kommer att skjuta upp de kommande Ären justeras stÀndigt upp. För ett par Är sedan var antalet som förutsÄgs runt 60 000 satelliter. Nu Àr det 150 000.
â Att skjuta upp en eller flera satelliter kommer inte att vara ett jĂ€ttejobb, med miljoner eller miljarder dollar bundna under flera Ă„r. Det kommer att vara som vilken produkt som helst, och tjĂ€nsterna runt dem kommer att vara liknande. Det Ă€r dĂ€r Porkchop kommer in i bilden.
Namnet Porkchop kommer faktiskt frÄn NASA. Förr i tiden skulle de planera olika typer av interplanetÀra uppdrag, sÀrskilt till Mars. I synnerhet ville de se hur mycket brÀnsle de skulle behöva för att slutföra resan, beroende pÄ vilken specifik dag de lÀmnar jorden och vilken dag de vill anlÀnda till Mars.
SÄ som alla bra ingenjörer skulle göra, gjorde de en graf av detta och ritade avresedatumet pÄ den horisontella (x-axeln) och ankomstdatumet pÄ den vertikala (y-axeln).
De slutade med vad de bestÀmde sig för att kalla "flÀskkotlettabeller". Det finns en hel Wikipedia-sida om det.
â Vi kommer att transportera satelliter, placera ut konstellationer och inspektera satelliter, sĂ€ger Matija Milenovic.
â Vi vill erbjuda tjĂ€nster som Ă€r relevanta pĂ„ kort sikt, men ocksĂ„ pĂ„ lĂ„ng sikt. I början kommer allt att vara i lĂ„g omloppsbana kring jorden. Sedan geostationĂ€r omloppsbana, dĂ€r du finner vĂ€der- och telekommunikationssatelliterna. DĂ€refter slutligen Ă„ka till mĂ„nen, Ă„ka till Mars. Alla vĂ„ra drömmars kung Ă€r att Ă„ka till asteroider. Att skapa en cirkulĂ€r leveranskedja. NĂ€r vi vĂ€l kan fĂ„ till det Ă€r det inte bara nĂ€sta industriella revolution, det Ă€r tio industriella revolutioner insvepta i en.
Deras framdrivningsdagar ligger redan bakom dem
Deras första produkt var ett framdrivningssystem, och det sköts nyligen upp med en Falcon 9-raket frÄn SpaceX. Men de dagarna ligger redan bakom dem. Nu utvecklar de sin första rymdfarkost som kan tillhandahÄlla en del av logistiktjÀnsterna.
I december tog de in pengar med ett finskt riskkapitalbolag som huvudinvesterare, Icebreaker VC.
Vad kan Warp-communityt göra för att hjÀlpa er att lyckas?
â FörstĂ„ hur viktig rymden Ă€r. Det finns fortfarande den hĂ€r uppfattningen att rymden Ă€r till för de ultrarika eller att rymden Ă€r helt vĂ€rdelös, varför bry sig. Men till exempel kan de flesta av FN:s utvecklingsmĂ„l och specifikt klimatmĂ„len inte övervakas utan rymden.
â De största hjĂ€ltarna i vĂ„r sektor Ă€r företagen som bygger satelliter för att titta pĂ„ glaciĂ€rernas avsmĂ€ltning, mĂ€ta CO2-nivĂ„er, övervaka ozonskiktet och spĂ„ra illegala fartyg. Det Ă€r mĂ€nniskorna vi vill stödja.
En gratis affÀrsidé
Finns det nÄgra andra bra affÀrsmöjligheter som angrÀnsar till det ni gör, som du tycker att nÄgon borde göra?
â Jag har gett bort den hĂ€r idĂ©n i ett och ett halvt Ă„r nu, haha. Vad jag skulle Ă€lska Ă€r programvara som Kerbal Space Program, dĂ€r du kan dra och slĂ€ppa förbyggda delsystem för att bilda din egen satellit. För idag Ă€r processen att designa en satellit för ett givet uppdrag sjukt jobbigt. Om jag kunde dra och slĂ€ppa och simulera skulle jag, som en person, kunna bli en hel rymdorganisation.
Vad Àr det som driver dig, Victor och teamet pÄ Porkchop att göra det ni gör? Varför Àr det viktigt att utveckla en rymdekonomi och flytta mÀnskligheten ut i rymden, och inte bara leva pÄ jorden?
â Samma anledning till att vi seglade till nya vĂ€rldar eller gick in i den första industriella revolutionen. I alla dessa fall kunde ingen förstĂ„ fördelarna med vad som skulle hĂ€nda. Samma intuition fĂ„r mĂ€nniskor att sĂ€ga "TĂ€nk om vi ytterligare förbĂ€ttrar vĂ„ra barns och barnbarns liv?". Det Ă€r en vacker sak som mĂ€nniskor har, att vi alltid tĂ€nker pĂ„ framtiden.
Matija Milenovic pausar en sekund och fortsÀtter sedan.
â Du har data om att dina förfĂ€der har gjort detta och det har fungerat bra tidigare. Om vĂ„ra förfĂ€der skulle tĂ€nkt 'Varför skulle jag göra det hĂ€r? Jag fortsĂ€tter bara att göra det jag alltid har gjort.â DĂ„ skulle vi inte ha det liv vi har idag. LikasĂ„ skulle jag Ă€lska om mitt barnbarn i en hologramintervju pratade om hur hans farfar öppnade asteroidernas resurser för resten av civilisationen. âDetta gjorde det möjligt för min hologrammaskin att prata med utomjordingar frĂ„n Proxima Centauri.â
Missa inte vÄr serie i tvÄ delar om Tina och Tom Sjögren som försöker slÄ Elon Musk till Mars.
Mathias Sundin
