Utforskandet av planeten Mars går in i ett snabbare skede under det här året. Det pågår fyra olika projekt som syftar till att sända nya farkoster till vår närliggande planet. Alla dessa riktar in sig på att lanseras i juli.

Team från olika delar i världen förbereder ambitiösa projekt som ska bidra till ytterligare utforskning av den Röda Planeten. Föregångaren, NASA:s Curiosity, har redan utfört ett historiskt uppdrag under senare år som bidrar till att intresset för rymdfärder och forskning åter blomstrar.

Curiosity-rovern är ungefär lika stor som en bil och utformad för att undersöka Gale-kratern, som en del i NASA:s Mars Science Laboratory-uppdrag (MSL). Den är fortfarande i drift och har befunnit sig på Mars i 2717 dagar, när detta skriv i januari 2020, och nu får den snart sällskap.

Först ut är Mars 2020. I sommar skickar NASA ut en andra rover till vår nära granne. Den tros landa 3760 miles, drygt 60 mil, från Curiosity för att undersöka ”ett område format av vatten”. Den är utrustad med toppmoderna instrument som ska avläsa om det funnits utomjordiskt liv på planeten. Med hjälp av en borr ska den samla in prover av de mest intressanta berg- och jordarterna. Tanken är att dessa, i framtiden, ska skickas hem till jorden för att undersökas.

Dessutom kommer Mars 2020 med en robot som kallas Mars Helicopter Scout (MHS). Det är en helikopterdrönare som ska testa användbar teknik för att utforska intressanta områden på planeten och underlätta planering av vägar för framtida rovers.

Kina sänder också iväg en rover i sommar, Huoxing-1, för ett 90- dagars uppdrag. Den ska kartlägga markbeskaffenhet och atmosfär samt leta efter tecken på liv, eller tidigare liv. Farkosten har utvecklats av China Aerospace Science and Technology Corporation (CASC) och ska drivas av solpaneler och undersöka Mars yta med hjälp av radar. Den kommer att utföra kemiska analyser av markytan samt leta efter biomolekyler och biosignaturer.

Avsikten är också att klargöra vilken typ av teknik som krävs för att ta hem fynden från Mars, något som planeras för 2030-talet.

Europeiska rymdorganisationen (ESA) samarbetar med ryska Roscosmos State Corporation för att lansera Rosalind Franklin, en rymdrobot uppkallad efter kemisten som bidrog till förståelsen av DNA-strukturens uppbyggnad. Som namnet anger kommer man att söka efter spår av liv. Den är den första i sitt slag som både kan röra sig på marken och djupstudera specifika fynd. Ryssland står bakom robot och landare medan ESA tillhandahåller bärarmodul. När farkosten har landat säkert kommer den solenergidrivna roboten att utföra sitt uppdrag som är beräknat till sju månader.

Sist, men inte minst, kommer Förenade Arabemiraten att sända ut satelliten Hope Mars Mission. Det är det första interplanetära vetenskapliga uppdraget via satellit under ledning av ett arabisk-islamiskt land. Tidpunkten har förberetts noggrant. Lanseringen är planerad till juli månad och sammanfaller med ett  specifikt läge mellan Jorden och Mars som bara inträffar vartannat år. Det betyder att rymdfarkosten ska nå Mars 2021, året för Förenade Arabemiratens 50- årsjubileum.

Satelliten kommer att kretsa runt Mars och studera dynamiken i planetens atmosfär, hur den interagerar med den yttre rymden och solvinden. Dess främsta uppgifter är att söka efter samband mellan det aktuella vädret och tidigare Mars-klimat. Den ska studera förlustmekanismerna från Mars, undersöka hur de nedre och övre nivåerna i atmosfären hänger ihop samt skapa en helhetsbild av dagliga och årliga variationer.

Kan vi utläsa ett större mönster i dessa nya projekt? Förenade Arabemiraten säger sig ha planer för en bosättning på Mars år 2117.

I en artikel skrev jag, strax efter nyår, att människor troligen kommer att resa till Mars någon gång under detta decennium. Alla dessa expeditioner pekar mot spännande möjligheter för människan och stärker bara min övertygelse om att få se framtida bemannade farkoster. Det här året erbjuder många utmaningar som kan resultera i ett kommande multiplanetärt liv. Att bevittna nya upptäckter och genombrott är en resa i sig. Vilken tid vi lever i!