đ Bygg Hyperloop istĂ€llet för höghastighetstĂ„g
Att höghastighetstÄg ska bli Sveriges dyraste infrastrukturprojekt efter Göta kanal Àr feltÀnkt. IstÀllet för att lÀgga hundratals miljarder pÄ gÄrdagens teknik, borde vi satsa pÄ innovation som för oss framÄt, likt hyperloop och elflygplan.
Dela artikeln
Stöd spridandet av faktabaserad optimism genom att bli premium supporter.
Att höghastighetstÄg ska bli Sveriges dyraste infrastrukturprojekt efter Göta kanal Àr feltÀnkt. TÄg har knappt utvecklats de senaste Ärtiondena, i alla fall de tÄg som det ska byggas rÀls för i Sverige. Till skillnad frÄn mycket annan teknik verkar tÄgrÀls dessutom bara bli dyrare att bygga, inte billigare.
IstÀllet för att lÀgga hundratals miljarder pÄ gÄrdagens teknik, borde vi satsa pÄ innovation som för oss framÄt, likt hyperloop och elflygplan.
TÄgen har knappt blivit snabbare pÄ 70 Är
PĂ„ 1950-talet gick de snabbaste tĂ„g vi hade i 150 kilometer i timmen. De nuvarande svenska âsnabbtĂ„genâ har en maxhastighet pĂ„ 200 kilometer i timmen. De höghastighetstĂ„g som planeras trafikera Sverige kommande Ă„rtionden har en maxhastighet pĂ„ 320 kilometer i timmen.
Bara drygt dubbla hastighet - pÄ 70 Är! Och bara en tredjedel snabbare Àn dagens snabbaste tÄg.
Kostnadstaket Àr i senaste utredningsförslag drygt 200 miljarder kronor, men allt tyder pÄ att det kommer kosta minst det dubbla att bygga ut tillrÀckligt mycket ny jÀrnvÀg.
Det Àr i sig inget fel med tÄg. Ett miljövÀnligt sÀtt att ta sig fram, och personligen tycker jag det Àr trevligt. Efter nÄgra Är i politiken har jag Äkt vÀldigt mycket tÄg. Men det Àr inte framtidens teknik. TÄg kommer sÀkert spela en roll under mÄnga Är framÄt i Sverige, genom underhÄll och tillbyggnad av stambanorna som nuvarande sorts tÄg trafikerar.
Det orimliga Àr att lÀgga hundratals miljarder pÄ att bygga ut dessa sÄ kallade höghastighetstÄg, som ju faktiskt Àr vÀldigt lÄngsamma.
I alla fall jÀmfört med de alternativ som finns: Hyperloop och elflyg.
Stockholm-Göteborg 43 minuter med Hyperloop
Hyperloop pÄminner om tÄg i den meningen att man sitter i en vagn och fÀrdas pÄ en sorts rÀls. Men ungefÀr dÀr slutar likheterna. Vagnen fÀrdas i ett vakuumrör med en hastighet pÄ mellan 700 och 1500 kilometer i timmen.
1000 procent snabbare Àn tÄgen pÄ 50-talet, inte bara 100 procent.
Det skulle verkligen förÀndra Sverige och sÀttet vi reser. StrÀckan Stockholm - Göteborg skulle ta 43 minuter, Stockholm Paris 2 timmar och 41 minuter.
Utveckling med testbanor sker pÄ fler platser runt om i vÀrlden. Det Àr sÄledes en ny teknik, vilket Àr poÀngen. NÄgot som tar ett stort kliv framÄt, inte ett myrsteg.
Samtidigt har hyperloop en historia pÄ över hundra Är, tillbaka till Robert Goddard, mest kÀnd som rymdraketens fader. Utvecklingen satte i nutid fart nÀr en annan raketman, Elon Musk, skrev ett whitepaper kring de grundlÀggande idéerna.
Sedan 2017 finns en svensk förening, Hyperloop Sweden, som seriöst driver frÄgan och har vÀl utarbetade planer för en utveckling av tekniken i Sverige.
Elflygplan hÄller snabbt pÄ att bli verklighet
Det andra vi borde satsa pĂ„ i Sverige Ă€r elflygplan. Under mĂ„nga Ă„r har man hört frĂ„n pessimister att elflygplan âdet gĂ„r aldrig.â Men nu ser vi ett stort antal lyckade projekt i flera delar av vĂ€rlden.
Nyligen slogs ett vÀrldsrekord i Kanada, dÀr ett Cessnaplan byggs om med elmotor, och blev det största elfygplanet hittills att klara en testflygning.
I Sverige har vi Heart Aerospace som utvecklar ett elflygplan för 19 passagerare med rÀckvidd pÄ 40 mil. Man planerar ha det i kommersiell trafik sÄ snart som 2025.
Det Àr sÄklart bara början. Flygplanen kommer bli allt större och med lÀngre rÀckvidd. Men vi mÄste inte ha jumbojets som elflyg innan det kan fÄ en positiv pÄverkan. Heart Aerospaces flygplan kommer kunna anvÀnda sÄ korta banor som 750 meter, vilket gör det möjligt att trafikera smÄ flygplatser.
Som samhÀlle mÄste vi lyfta blicken och vÄga tÀnka större och satsa större. Det vÀsterlÀndska samhÀllet har blivit för försiktigt. För Àngsligt. Vi kan skapa mycket mer innovation och gör livet bÀttre för alla mycket snabbare Àn vi gör idag.
Vi behöver mer definitiv optimism
Peter Thiel grundade Paypal tillsammans med Elon Musk och nuvarande amerikanske ambassadören, Ken Howery. I sin bok Zero to One kallar Thiel det definitiv optimism:
En stark tro pÄ framtiden, men ocksÄ en plan för att skapa den.
Det Àr dags att rÀta pÄ ryggen, tro pÄ framtiden och sÀtta igÄng och skapa den med definitiv optimism.
Mathias Sundin
Medgrundare och ordförande, Warp Institute
Stöd spridandet av faktabaserad optimism genom att bli premium supporter.
