Sammanfattning

📉 Vad folk tror

Enligt en färsk undersökning från Warp News tror ungefär hälften att hälsan generellt kommer bli bättre i framtiden, men var fjärde tror att vi kommer att ha sämre eller väsentligt sämre hälsa om tio år.

📈 Här är fakta

Vi lever allt längre och även om det innebär att vi också får fler kroniska sjukdomar så finns det allt fler sätt att bota och lindra – även förebygga dessa tillstånd.

💡 Optimist’s Edge

Med mer förebyggande vård kan människor och samhällen i stort bli friskare, vilket innebär stora vinster för alla.

👇 Hur du får Optimist's Edge

Ta kontroll över din egen hälsa – och andras. Var med och arbeta för att fler ska hinna upptäcka ohälsa och sjukdomar innan de hinner utvecklas. Det finns stora möjligheter att bygga företag, innovera och investera i hälsovård – istället för att bara tänka sjukvård.

📉 Vad folk tror

Kommer människor generellt att ha bättre hälsa om tio år? Enligt en färsk undersökning från Warp News tror ungefär hälften att det kommer att bli bättre, men var fjärde tror att vi kommer att ha sämre eller väsentligt sämre hälsa om tio år.

📈 Här är fakta

Under de senaste 150 åren har mäns och kvinnors livslängd nästan fördubblats i Sverige. Bara sedan 1980 har mäns medellivslängd ökat med nästan nio år och kvinnors med sex år.

Ett resultat av denna positiva utveckling - att allt fler blir allt äldre - är att fler också blir tillräckligt gamla för att drabbas av olika kroniska sjukdomar. Nästan hälften av befolkningen har en kronisk sjukdom och en fjärdedel har mer än en. Tillsammans står de för 80-85 procent av sjukvårdskostnaderna.

I diagrammet nedan visas det globala genomsnittet i förväntad livslängd. Som synes har detta ökat från 65 till 72 år under ett kvarts sekel. Men värt att notera är också hälsogapet mellan ett relativt friskt liv och år som levs med någon typ av handikapp eller sjukdom. Bättre hälsa kan innebära en ökad livslängd, men också fler friska år.

Det kan låta dystert, men det positiva är att många av dessa sjukdomar går att påverka. Hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, KOL, med flera är sjukdomar som till stor del är livsstilsrelaterade. “Enligt WHO orsakar ohälsosamma levnadsvanor 80 procent av alla kranskärlssjukdomar och stroke, liksom 30 procent av all cancer.”

Det finns med andra ord goda förutsättningar för att vi ska kunna få betydligt bättre hälsa i framtiden. Och tekniken kan hjälpa till. Låt oss se närmare på några exempel hur.

💡 Optimist’s Edge

Bättre koll på kroppen med bärbar teknik. Redan en vanlig mobiltelefon kan hjälpa dig genom att mäta hur mycket du rör på dig under en dag. Men olika smarta klockor, armband och ringar som bärs på kroppen kan ge mycket mer information än så: hjärtrytm, temperatur, syresättning av blodet, sömnmönster. Dessa data kan sedan analyseras för att berätta om du är stressad, håller på att bli sjuk eller var du befinner dig i menscykeln. De kan också ge insikter som hjälper dig att sova, träna och vila bättre. Billigare och bättre sensorer kan också användas inom medicinen för till exempel kontinuerlig glukosmätning hos personer med diabetes.  

Större möjligheter att upptäcka sjukdomar tidigt. Det pågår omfattande forskning om hur vi kan använda olika biomarkörer för tidigare upptäckt av sjukdomar. Till exempel kan ett enkelt blodprov upptäcka ökad risk för Alzheimers sjukdom eller olika typer av cancer. En nyligen publicerad studie vid Lunds universitet har identifierat ett protein i blodet som kan visa på ökad risk för att utveckla diabetes typ 2 - så länge som nitton år innan sjukdomen utvecklas. Det innebär förstås betydligt bättre möjligheter att sätta in förebyggande åtgärder, oavsett om det handlar om livsstilsförändringar eller nya läkemedel.

Ät bättre och må bättre. Matens betydelse för hälsan är ett annat forskningsfält som fått ett allt större intresse. Även här kan olika biomarkörer användas för att till exempel se vad en person ätit. Ökat kunskap om hur kosten påverkar tarmfloran kan också ge viktiga insikter för att förebygga olika sjukdomar. Kring så kallad anti-inflammatorisk kost är forskningsläget fortfarande oklart, men studier visar till exempel att den kan lindra reumatism. Detta är bara ett axplock och vi kan vänta oss många fler spännande forskningsresultat framöver.

Billigare tester för privatpersoner. En annan spännande utveckling är att det blivit billigare och lättare för privatpersoner att beställa olika labbtester av blodstatus, olika hormoner mm. Det ger till exempel möjlighet att upptäcka brist på olika vitaminer och mineraler. Till sist har vi förstås hela fältet med gentester, både inom vården och för privatpersoner, för att prognostisera risken för olika sjukdomar.

Digitaliserad vård ökar tillgängligheten. Nätläkare har blivit allt vanligare och har flera fördelar, som att man kan komma i kontakt med en läkare snabbare, göra vårdbesöket mer effektivt och undvika att smitta andra patienter. En hel del vård kan också utföras online. Redan idag erbjuder flera regioner KBT-terapi online mot till exempel depression, paniksyndrom, tinnitus, IBS eller olika typer av beroendesjukdomar. Tekniken kan med andra ord också hjälpa oss att få bättre psykisk hälsa.

Extrapolerar vi utvecklingen som beskrivits ovan finns goda förutsättningar för att vi ska få betydligt bättre hälsa framöver. Många av de verktyg som utvecklas nu ger mer makt åt individen att påverka sitt eget mående. Och de gör det möjligt att gå från en reaktiv till en proaktiv vård, där vi kan förebygga sjukdomar och i bästa fall hindra att de uppstår, snarare än att bara behandla symptomen.

Låt oss komma tillbaka till siffran ovan. 80 procent av sjukvårdskostnaderna går till att behandla kroniska sjukdomar, och en stor del av dessa går att lindra eller förebygga helt med tidig upptäckt och livsstilsförändringar.

Antag att vi lyckas att verkligen utnyttja den potentialen. Då kan en stor del av det vi idag kallar sjukvård bli helt irrelevant. De stora vinsterna ligger förstås hos enskilda individer som kommer att må bättre. Men det här är en utveckling som också företag och samhället i stort kan dra nytta av. Kroniska sjukdomar kostar pengar både i form av sjukvård och i termer av sjukfrånvaro på jobbet. En omställning från sjukvård till hälsovård kan med andra ord spara både pengar och mänskligt lidande.

👇 Hur du får Optimist's Edge

Ta makten över din egen hälsa:

Bärbara produkter. Vad behöver du för att hålla kolla på din sömn och fysiska aktivitet?

Labbtester. När gjorde du en större hälsokontroll senast?

Ät bättre och rör på dig. Det positiva är att utbudet av varierad och hälsosam mat aldrig har varit så stort. Detsamma gäller olika möjligheter till fysisk aktivitet.

Utveckla framtidens hälsovård:

Den friske har många önskningar, den sjuke bara en, sägs det. Det finns få saker som vi värdesätter så högt som att må bra. Det avspeglas också i att sjukvården hamnar i topp när väljare tillfrågas om vilken politisk fråga de anser är viktigast. Addera detta till de forskningsframsteg som nämndes ovan och det kommer att finnas ett stort sug efter modern hälsovård. Kanske blir det du som kommer på ett koncept för framtidens hälsokliniker, dit man går för att få en helhetsgenomgång av kroppen och istället för medicin får skräddarsydda recept på träning och mat som hjälper en att må bättre? Här finns förstås möjligheter för investerare, men också för dig som vill jobba inom hälsoområdet, oavsett om det är som läkare, nutritionist, personlig tränare, hälsocoach eller labanalytiker.

Proaktiva insatser på företag och i samhället i stort:

Proaktiva hälsoinsatser kan upplevas som en kostnad, men sparar pengar på sikt. Idag motsvarar till exempel stress 14 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Att på olika sätt minska risken för stress och utbrändhet genom åtgärder på arbetsplatsen kan ge både färre sjukskrivningar och bättre prestationer. Vad kan du som arbetsgivare göra för att hjälpa dina anställda till bättre hälsa? Även på samhällsnivå finns stora pengar att spara om människor mår bättre. Inte minst eftersom en åldrande befolkning förväntas kräva mer vårdresurser. En central fråga för beslutsfattare på olika nivåer är denna: Hur kan vi styra om den offentliga vården från en sjukvård som behandlar symptom, till en hälsovård som förhindrar att människor blir sjuka?

Avvakta inte, hoppa på tåget som tar oss mot en friskare framtid. När en av fyra tror att vi går mot en mörkare tid hälsomässigt kan du vara en förändringsagent som gör skillnad. Kanske som hälsokommunikatör?

Fakta:

• Den globala förväntade livslängden är 72,6 år (2019)
• År 2050 förväntas den ha ökat till 77,1 år
• Barnadödligheten har minskat kraftigt i världen: från 1960 till 2017 minskade andelen barn som dog innan fem års ålder från 19 procent till 4 procent.
• Samtidigt som vi blir äldre har kroniska sjukdomar blivit ett allt större problem: 1 av 3 vuxna världen över har minst två kroniska sjukdomar

Källa: UN, World Population Prospects 2019

Our World in Data

WEF: This is the biggest challenge to our health

Läs mer:

Bättre vård när AI skapar mening i stora datamängder

Lungsjukdomen KOL har halverats på 15 år

Antalet personer i Sverige som dör i hjärtinfarkt har halverats sedan 2002

Forskare upptäcker biomarkör som finns i hälften av alla cancerformer

Fantasi och teknikutveckling bäddar för en revolution inom hälso- och sjukvård/

Aktiv livsstil minskar risken att dö i hjärt- kärlsjukdom med 21 procent

❓Vad mer kan du göra?

Dela gärna fler idéer med andra Premium Supporters i vår Facebookgrupp.